DuPont™ Tyvek® 800 J. Overall med huva. Stickade och överlappade sömmar. Öglor för tummarna. Elastik vid handleder, vrister och ansikte. Resår i midjan (gluedin). Dragkedja i Tyvek®. Självhäftande dragkedja och hakklaff. Vit.

Certifierad enligt förordning (EU) 2016/425
Kemikalieskyddskläder, Kategori III, Typ 3B, 4B, 5B och 6B
EN 14126 (barriär mot smittämnen)
EN 10732 (skydd mot radioaktiv kontaminering)
Antistatisk behandling (EN 11495) på insidan
Sydda och övertapade sömmar för skydd och styrka
Tyvek® dragkedja och dragkedjeklaff för ökat skydd
Ytterligare tejpning av manschetter, fotleder, huva och blixtlåsklaff krävs för att uppnå vätsketäthet typ 3
Elastik i ansiktet, handlederna och fotlederna för bra passform

Asatex Skyddsoverall av polypropylen PP-1

resår i ansiktet för optimal passform i huvan andas resår i ärmslut och benslut resår i midjan dragkedja

PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori III avser utrustning som är komplex och ger högsta skyddsnivå, t.ex. andningsskydd med motor, SCBA och helkroppsdräkter. I Europa måste PPE kategori III uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett kvalitetsstyrningssystem, måste granskas regelbundet av ett anmält organ och måste ha en teknisk dokumentation.

EN ISO 6530:2005 är en standard som fastställer riktlinjer för provning av plastmaterials beständighet mot slag i låg temperatur. Den definierar slagverkan vid låg temperatur som den kraft som en plast kan motstå innan den går sönder eller uppvisar skador vid låg temperatur. Den fastställer också prestandakrav för hur mycket slag en plast ska kunna motstå innan den visar tecken på skador vid låg temperatur. Testresultaten kommer att omfatta nivån av låg temperaturpåverkan på plasten och huruvida den uppfyller de prestandakrav som fastställs i standarden."

EN 1149-5:2008 är en europeisk standard som specificerar kraven för ESD-handskar (electrostatic dissipative). Standarden definierar prestandakrav för material, utformning och provning av ESD-handskar. Handskarna måste effektivt kunna avleda statisk elektricitet och skydda bäraren mot ESD. Testningen omfattar mätning av handskmaterialets ytmotstånd. Resultaten för godkänt/icke godkänt baseras på om handskarna uppfyller eller inte uppfyller de angivna kraven.

EN 1149-5:2018 är en europeisk standard som specificerar kraven för elektrostatisk dissipativa (ESD) handskar. Denna standard definierar prestandakrav för material, utformning och testning av ESD-handskar. Handskarna måste effektivt kunna avleda statisk elektricitet och skydda bäraren från ESD. Testerna omfattar mätning av handskmaterialets ytmotstånd och handskens elektriska motstånd. Resultaten av godkänd eller underkänd testning baseras på om handskarna uppfyller eller inte uppfyller de specificerade kraven.

EN 1149-1:2006 är en europeisk standard som anger kraven på skyddskläder för elektrostatisk urladdning (ESD). Standarden definierar prestandakrav för material, konstruktion och testning av ESD-kläder. Kläderna m

EN 1149-1:1995 är en europeisk standard som definierar prestandakraven för skyddskläder med elektrostatiska egenskaper. Standarden anger att kläderna måste ha ett ytmotstånd på minst 1x10^5 ohm och en laddningsavklingningshastighet på mindre än 2 sekunder. Testresultaten kan omfatta mätning av ytmotstånd och laddningsavklingningshastighet.

EN 20811:1992 är en europeisk standard som anger prestandakrav och provningsmetoder för elmotorer och generatorer som används i hushåll och liknande tillämpningar. Standarden omfattar verkningsgrad, effektfaktor, tomgångsström, temperaturökning och andra egenskaper hos motorerna. Testresultaten ska visa att motorn uppfyller de angivna kraven på energieffektivitet och säker drift. Standarden innehåller också riktlinjer för märkning och dokumentation.

EN 530:1994 är en europeisk standard som fastställer säkerhetskrav och testmetoder för elektrisk utrustning som används i farliga områden. Standarden definierar specifika krav på utrustning som t.ex. flamsäkra höljen och ökad säkerhet. Testresultaten omfattar mätningar av flamspridning och temperatur. Standarden är avsedd att säkerställa att utrustning som används i farliga områden är säker och inte orsakar bränder eller explosioner.

EN 530:2010 är en europeisk standard som fastställer säkerhetskrav och testmetoder för elektrisk utrustning som används i farliga områden. Den definierar kraven för utformning och konstruktion av utrustning som är avsedd att användas i potentiellt explosiva atmosfärer. Standarden specificerar kraven på skyddskoncept, skyddsmetoder och utvärdering av utrustningens lämplighet för användning i farliga områden. Testresultaten omfattar mätningar av flamspridning, temperatur och utrustningens explosionsskydd. Standarden är avsedd att säkerställa att utrustning som används i farliga områden är säker och inte orsakar bränder eller explosioner.

EN 863:1995 är en europeisk standard som fastställer kraven för stationära brandsläckare. Detta är anordningar som kan släcka bränder genom att släcka lågorna, och som vanligtvis installeras på en fast plats som en byggnad eller ett fordon. Standarden omfattar prestandakraven för brandsläckningskapacitet, mekanisk styrka, hållbarhet, säkerhet och miljöfaktorer för stationära brandsläckare. För att uppfylla denna standard måste en stationär brandsläckare kunna släcka en brand effektivt, kunna motstå vissa mekaniska påfrestningar, vara motståndskraftig mot slitage, ha säkerhetsfunktioner som tryckavlastningsanordningar och varningsanordningar, kunna fungera under olika miljöförhållanden samt ha tydliga märkningar och bruksanvisningar. Möjliga provningsresultat omfattar mätningar av släckarens brandsläckningskapacitet, dess mekaniska styrka, hållbarhet, säkerhetsfunktioner, miljöfaktorer och bruksanvisningar.

EN ISO 13934-1:1999 är en standard för provning av textilvävnaders hållfasthet. Den fastställer riktlinjer för att mäta hur mycket kraft ett tyg kan motstå innan det går sönder. Tyget måste uppfylla vissa krav, t.ex. minimal töjning och minimal brotthållfasthet. Testresultaten ger ett värde i newton eller liknande kraftenhet. Det används för att utvärdera kvaliteten och hållbarheten hos tyger.

EN ISO 13934-1:2013 är en standard för provning av textiltygs hållfasthet. Den fastställer riktlinjer för att mäta hur mycket kraft ett tyg kan motstå innan det går sönder. Tyget måste uppfylla vissa krav, t.ex. minimal töjning och minimal brotthållfasthet. Testresultaten ger ett värde i newton eller liknande kraftenhet. Det används för att utvärdera kvaliteten och hållbarheten hos tyger. Det är en nyare version än EN ISO 13934-1:1999 och kommer att ha mer uppdaterade krav och metoder för testning av tyger.

EN ISO 13935-2:2014 är en standard som definierar metoderna för att testa textilvävarnas motståndskraft mot revor. Den innehåller krav på testutrustning, provberedning och testförfaranden. Testresultaten ska innehålla rivningsmotståndet, mätt i newton. Standarden gäller för alla typer av tyger och används för att mäta hur väl ett tyg motstår rivning eller spridning av en reva när den väl har börjat. Testresultaten används för att jämföra olika tygets rivningsmotstånd och för att avgöra om ett tyg är lämpligt för ett visst slutanvändningsområde.

EN ISO 13935-2:1999 är en standard som definierar metoderna för provning av textiltygs rivningsmotstånd. Den innehåller krav på provningsutrustning, provberedning och provningsförfaranden. Testresultaten ska omfatta rivningsmotståndet, mätt i newton. Standarden gäller för alla typer av tyger och används för att mäta hur väl ett tyg motstår rivning eller spridning av en reva när den väl har börjat.

EN ISO 13982-2:2004 är en standard som specificerar prestandakraven för testning av skyddskläder. Den omfattar förfaranden för att bestämma materialens motståndskraft mot penetration av fasta partiklar. Testresultaten bör omfatta materialets motståndskraft mot inträngning av fasta partiklar, mätt i enlighet med standarden. Denna standard används för att mäta skyddsprestanda hos klädmaterial som används i situationer där det finns risk för exponering för fasta partiklar som damm, grus och andra små partiklar. Den ger information om den skyddsnivå som klädmaterialet ger och dess lämplighet för vissa tillämpningar, t.ex. inom byggbranschen, gruvindustrin och tillverkningsindustrin.

EN ISO 17491-3:2008 är en standard som definierar krav och testmetoder för skyddskläder som bärs för att skydda mot värme och brand. Den specificerar prestandakraven för skydd mot värme och flammor samt smält metall. Kraven omfattar skydd mot värme och flammor samt smält metall. Testresultaten omfattar nivån av skydd mot värme och eld samt resultaten av visuell inspektion. Den innehåller också provningsförfaranden för kläder och ger riktlinjer för val, skötsel och användning av kläder. Den innehåller också metoder för att utvärdera kläders värme- och brandskyddsegenskaper och de prestandanivåer som kan förväntas. Standarden innehåller också krav på märkning och information som ska tillhandahållas av tillverkare och leverantörer av kläder för värme- och brandskydd.

EN ISO 17491-4:2008/A1:2016 är en standard som fastställer krav och provningsmetoder för skyddskläders prestanda mot värme och flammor. Den omfattar material, utformning, konstruktion och prestandaprovning för plagg, handskar, fot- och huvudskydd. Möjliga testresultat inkluderar mätning av värmetransmission, flamspridning och brännskador.

EN ISO 17491-4:2008 är en standard som fastställer kraven för testning av prestanda hos brandbeständiga glas för användning i brandbeständiga skiljeväggar och dörrar. Standarden specificerar provningsmetoder, prestandakrav och provningsresultat för brandsäkra glasrutor. Detta kan inkludera tester för brandmotstånd, integritet och isolering samt förmågan att motstå stötar och belastning. De möjliga testresultaten av denna standard skulle vara godkänt eller underkänt baserat på glasrutans förmåga att uppfylla de prestandakrav som anges i standarden.

EN ISO 22612:2005 är en standard som fastställer kraven för prestanda och testning av handskar mot kemikalier. Standarden definierar krav på material, utformning och testmetoder för handskar som bärs för att skydda mot kemikalier, för att säkerställa att handskarna ger ett adekvat skydd. Testresultaten kommer att innehålla information om materialens motståndskraft mot permeation, nedbrytning och penetration av kemikalier. Standarden är avsedd att säkerställa att handskar ger ett adekvat skydd mot kemikalier på arbetsplatsen.

EN ISO 7854:1997 är en standard för provning av brandfarlighet hos material i bilinredningar. Den specificerar metoden för att mäta brinnbeteendet hos material som används i bilinteriörer, t.ex. säten, instrumentbräda, dörrpaneler och innertak, i vertikalt läge. Prestandakraven omfattar hur snabbt materialet brinner, hur mycket det fortsätter att brinna efter att lågan har avlägsnats och hur mycket rök som produceras. Möjliga provningsresultat är bl.a. flamspridningsindex, index efter flamning, röktäthet och utsläpp av giftiga gaser. Dessa testresultat används för att utvärdera brandfarligheten hos de material som används i bilinredningar och för att klassificera dem enligt standardens kriterier.

EN ISO 9073-4:2021 är en standard som fastställer regler för provning och mätning av textilvävarnas prestanda. Den specificerar testmetoder och prestandakrav för textiltygs motståndskraft mot vatteninträngning, vilket avser hur väl tyget stöter bort vatten och hindrar det från att tränga in i fibrerna. Testresultaten mäts i form av tygets motståndskraft mot vatteninträngning. Prestandakravet är att textiltyget måste uppfylla vissa standarder för motståndskraft mot vatteninträngning, vilket innebär att det ska stöta bort vatten väl och hindra det från att tränga in i fibrerna.

EN ISO 9073-4:1997 är en standard som fastställer regler för testning och mätning av textiltygs prestanda. Den specificerar testmetoder och prestandakrav för textiltygs motståndskraft mot vatteninträngning, vilket avser hur väl tyget stöter bort vatten och hindrar det från att tränga in i fibrerna. Testresultaten mäts i form av tygets motståndskraft mot vatteninträngning. Prestandakravet är att textiltyget måste uppfylla vissa standarder för motståndskraft mot vatteninträngning, vilket innebär att det ska stöta bort vatten väl och hindra det från att tränga in i fibrerna.

ASATEX® framgångssaga började 1982 med ett sortiment av handskyddsprodukter. Grundaren av GmbH, affärsmannen Carsten Blöcker, visade redan från början rätt instinkt för marknaden och kunderna. Familjeföretaget utvecklades snabbt till en specialist på alla frågor som rör skyddande arbetskläder med ett ständigt växande produktsortiment. Idag är ASATEX® en ledande tillverkare av skyddskläder och står för en omfattande, innovativ och ansvarsfull inställning till ämnet säkerhet och ansvarsfull inställning till ämnet skydd på arbetsplatsen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt branschens höga krav på framåtblickande utveckling, snabb produktion och tillförlitlig distribution till fackhandeln.

Handskar, även kända som skyddshandskar eller arbetshandskar, är en viktig kategori inom personlig skyddsutrustning. Dessa produkter används för att skydda händerna mot skador, kemikalier, värme och andra faror. Vanliga industrier som använder handskar inkluderar tillverkningsindustrin, byggsektorn, kemisk industri, och sjukvården. Handskar finns i olika material och utföranden för att möta specifika behov och krav inom varje bransch.

Förpackningsmaterial är en kategori som omfattar produkter som används för att skydda, lagra och transportera varor. Vanliga alternativa namn inkluderar emballage och packmaterial. Nyckelindustrier som använder dessa produkter är tillverkningsindustrin, logistik- och transportsektorn samt detaljhandeln. Förpackningsmaterial spelar en avgörande roll i att säkerställa att varor når sina destinationer i oskadat skick.

Säkerhetsutrustning, även känd som skyddsutrustning eller personlig skyddsutrustning (PPE), omfattar produkter som är utformade för att skydda arbetstagare från skador och olyckor på arbetsplatsen. Denna kategori inkluderar hjälmar, skyddsglasögon, hörselskydd, handskar och skyddskläder. Nyckelindustrier som använder säkerhetsutrustning är bygg- och anläggningssektorn, tillverkningsindustrin, kemisk industri samt olje- och gasindustrin. Säkerhetsutrustning är avgörande för att upprätthålla en säker arbetsmiljö och minimera risken för arbetsrelaterade skador.

Arbetskläder, även kända som yrkeskläder eller skyddskläder, är en kategori av kläder designade för att ge skydd och komfort i arbetsmiljöer. Dessa kläder används ofta inom bygg- och anläggningsindustrin, tillverkningsindustrin, samt inom logistik och transport. Arbetskläder inkluderar allt från overaller och arbetsbyxor till skyddsskor och hjälmar, och är utformade för att möta specifika säkerhetskrav och arbetsförhållanden.

Matservice- och restaurangförnödenheter omfattar ett brett sortiment av produkter som används inom livsmedelsindustrin och restaurangbranschen. Dessa förnödenheter, även kända som köksutrustning eller cateringutrustning, inkluderar allt från köksredskap och serveringsartiklar till städmaterial och förvaringslösningar. Nyckelindustrier som använder dessa produkter är restauranger, caféer, hotell, cateringföretag och storkök.

Rengörings- och hygienprodukter omfattar en bred kategori av varor som används för att upprätthålla renlighet och hygien i olika miljöer. Vanliga alternativa namn inkluderar städmaterial och sanitetstillbehör. Dessa produkter är avgörande för att säkerställa en ren och säker arbetsmiljö och används ofta inom industrier som tillverkning, livsmedelsproduktion, sjukvård och utbildning. Produkterna i denna kategori kan inkludera allt från rengöringsmedel och desinfektionsmedel till pappersprodukter och skyddsutrustning.

Verktyg, Tejp & Bultar är en kategori som omfattar en mängd olika produkter som används för montering, reparation och underhåll inom industrin. Vanliga alternativa namn inkluderar handverktyg, fästelement och limprodukter. Dessa produkter är oumbärliga inom nyckelindustrier som tillverkning, bygg och anläggning, samt fordonsindustrin. Verktyg, tejp och bultar säkerställer att arbetet utförs effektivt och säkert, vilket gör dem till en grundläggande del av många industriella processer.

Asatex

Asatex Produkter

Minska tiden drastiskt för beställningar