Att välja skärskyddshandskar – en inköpsguide

Skärskyddshandskar är en typ av personlig skyddsutrustning (PPE) som används av alla som arbetar med vassa föremål, maskiner eller i miljöer där skärsår är vanliga faror. Handskarna är specialkonstruerade för att skydda händerna från skador orsakade av vassa föremål som knivar, glas och metall, vilket annars kan leda till allvarliga sår eller till och med förlust av fingrar om de inte skyddats ordentligt.

Europeiska kommissionen har rapporterat att de vanligaste icke-dödliga skadorna på arbetsplatsen år 2020 var just sårskador (följt av luxationer, hjärnskakningar och frakturer). Dessa uppgifter understryker behovet av ordentligt handskydd och vi på Droppe vet att det kan vara svårt att välja rätt handskar – särskilt med tanke på de många olika material, specifikationer, leverantörer av skyddshandskar och skärnivåer som man måste ta hänsyn till. 

Så om du står inför utmaningen att välja de mest lämpade handskarna för dina användningsområden så kommer den här guiden att ge dig värdefulla insikter om de faktorer du bör ta hänsyn till och de alternativ som finns, så att du kan göra ett välinformerat och tryggt val.

Här är de ämnen vi kommer att täcka: 

1. Vad är skärskyddshandskar tillverkade av? 
2. Hur fungerar skärskyddsnivåer? 
3. Hur läser man handskarnas skyddsklassificering?
4. Hur väljer man rätt modell? 
5. Skötsel, underhåll och avfallshantering
6. Begränsningar och missuppfattningar

Vad är skärskyddshandskar tillverkade av? 

Skärskyddshandskar tillverkas av en mängd olika material. Vart och ett erbjuder sina unika egenskaper och fördelar vilket gör dem lämpade för olika arbetsområden. 

Här följer en beskrivning av några av de vanligaste materialen:

• Stålkärna: Detta material är både skär- och nötningsbeständigt, vilket gör det till ett robust alternativ för tunga arbetsuppgifter.
  

• Metallnät: Handskar med metallnät är tillverkade av rostfritt stål och är inte bara skärskyddande utan skyddar även mot sticksår. De används ofta inom livsmedelsindustrin där det finns en hög risk för handskador.
  

• Fiber-metallblandningar: Dessa handskar består av en kombination av fibrer och metaller, vilket gör dem både slitstarka och skärskyddande. De erbjuder en bra balans mellan flexibilitet och skydd.
  

• Kevlar Aramidfiber: Kevlar är känt för sin flexibilitet och lätta vikt, och är ett material som är fem gånger starkare än stål. Det är också värmebeständigt upp till 427 °C, vilket gör det lämpligt för arbetsområden som involverar värme.
  

• Spektrafiber: Spektra är känt för sin flexibilitet och förmåga att motstå skärsår och nötning även när det är blött, och är ett material som är 10 gånger starkare än stål per viktenhet.
  

• Dyneema: Dyneema är unikt för sin förmåga att flyta på vatten och är dessutom slitstarkt, fuktbeständigt och resistent mot kemikalier. Det är hela 15 gånger starkare än stål, vilket gör det lämpligt för flera arbetsområden.
  

• Super-tyg: Mer känt som “Super Fabric” är omtyckt för sin flexibilitet samt motståndskraft mot sticksår, skärsår och nötning. Det används ofta i branscher som kräver en hög nivå av handskydd.

Som du kan se erbjuder varje material olika egenskaper som tillgodoser olika krav så som skärbeständighet, flexibilitet eller resistent mot kemikalier eller hetta. Att vara väl insatt i egenskaperna hos dessa material ger dig möjlighet att fatta ett välgrundat beslut när du väljer skärskyddshandskarna för dina unika behov.

Om du är osäker på vilket material som är bäst för dina användningsområden rekommenderar vi varmt att du kontaktar våra experter för en personlig konsultation.

Hur fungerar skärskyddsnivåer?

I Europa används standarden EN388 som testkriterium för skyddshandskar som specialiserar sig på skydd mot skärsår, revor, sticksår och nötning. Denna standard omfattar två olika tester för att bedöma skärskyddet.

Det första testet, det så kallade coupétestet, utvärderar handskens motståndskraft mot ett cirkulärt blad och sedan ges ett betyg från 1 till 5, där högre betyg indikerar bättre motståndskraft. I och med 2016 års revidering av EN388-standarden infördes ett nytt test – ISO 13997 skärtest, även kallat TDM-testet. Detta test mäter handskens motståndskraft mot ett rakeggat blad.

I ISO 13997-testet rör sig ett rakt blad över handskens materialprov med en jämn hastighet men med ökande kraft (mätt i Newton – N) tills det tränger igenom materialet. Handskens skärskydd graderas sedan från A till F, där högre bokstäver betyder bättre skydd. Nivå A (motsvarande 1-2 poäng i Coupe-testet) innebär att det krävs en kraft på 2 till 5 N för att skära igenom materialet, medan nivå F (motsvarande 5 poäng i Coupe-testet) innebär en kraft på mer än 30 N.

Här är ett förenklat diagram över skärskyddsnivåerna:

Betyg vid kupétest (1-5)	→	ISO 13997 Betyg (A-F)
1-2	→	A (Kraft: 2N – 5N)
3-4	→	B (Kraft: 5N – 10N)
4-5	→	C (Kraft: 10N – 15N)
4-5	→	D (Kraft: 15N – 22N)
4-5	→	E (Kraft: 22N – 30N)
5	→	F (Kraft: >30N)

Observera att coupétestet och ISO 13997-testet ger olika mått på skärskyddet, där det senare ger en mer heltäckande bedömning. 

Som en sista kommentar finns här en lista över vanliga aktiviteter för varje skärskyddsklass. Observera att detta är allmänna riktlinjer, för mer detaljerad information om den bästa skärskyddsklassen för dina användningsfall, kontakta våra produktexperter. 

• Typiska arbetsuppgifter för skärskyddsklass E-F (aktiviteter med hög risk för sticksår- och skärskador på huden):
  • Tung konstruktion
  • Räddningsinsatser
  • Gruvdrift
  • Bearbetning av järn
    

• Typiska arbetsuppgifter för skärskyddsklass C-E (arbetsuppgifter med behov av fingerfärdighet och medelhög risk):
  • Återvinningsarbete
  • Avfallsdeponier
  • El-arbeten
  • Underhåll av bostäder
    

• Typiska arbetsuppgifter för skärskyddsklass A-B (lågriskuppgifter där eventuella sårskador endast vore smärre):
  • Bearbetning av glas
  • Arbeten inom restaurang och livsmedelsindustrin
  • Mindre elarbeten
  • Mindre plåtarbeten

Hur läser man handskarnas skyddsklassificering?

Enligt europeiska produktstandarder måste alla moderna skärskyddshandskar klassificeras med en sekvens av 6 tecken (inklusive siffror och bokstäver) som står för följande: 

• Det första tecknet anger nötningsbeständighet: Ju fler rundor med en slipande pappersskiva som handsken klarar, desto högre blir sifferbetyg får handsken, men en skala på 1-4.
  

• Det andra tecknet står för den gamla skärskyddsklassen: Tidigare angav det andra tecknet ett skärskydd på en skala 1-5, baserat på det minsta antal passeringar med ett cirkulärt blad som krävdes för att skära igenom materialet. Men eftersom detta test har blivit mindre vanligt på grund av en övergång från den tidigare mättekniken, finns det nu ofta ett “X” i dess ställe.
  

• Det tredje tecknet anger rivhållfasthet: Detta värde mäts på en skala från 1-4 för den kraft som krävs för att riva sönder materialet. Observera att den högsta klassificeringen inte nödvändigtvis garanterar det bästa skärskyddet.
  

• Det fjärde tecknet anger punkteringsmotstånd: Detta värde mäts på en skala från 1-4. Denna siffra visar dock inte om handsken skyddar mot små och mycket vassa föremål, t.ex. nålar.
  

• Det femte tecknet anger skärskyddsklassen: Som nämndes i föregående avsnitt utvärderas skärskyddet nu på en skala från A till F, där F representerar den högsta skyddsnivån – motstånd mot ett snitt som utövar en kraft på 30 newton eller 30 kg. 
  

• Det sjätte tecknet anger slagtålighet: Förekomsten av det sista tecknet beror endast på om handsken klarar slagtålighetstestet eller inte. Om handsken klarar testet får den ett “P” som slutbetyg. Om testet inte utförs eller handsken inte godkänns ges inget betyg.

Hur väljer man rätt modell? 

Att förstå de olika användningsområdena för skärskyddshandskar är till stor hjälp för att välja en lämplig skyddsnivå för ditt arbetsområde. 

Här är exempel på några användningsområden med relevanta branscher och nivåer av skärskydd:

• Livsmedelsbearbetning: I den här branschen används ofta knivar och andra vassa verktyg. Handskar för att beskära livsmedel måste erbjuda en bra balans mellan skärskydd och fingerfärdighet. Vanligtvis är handskar med en skärskyddsgrad på A eller B (EN388) lämpliga för dessa uppgifter.
  

• Hantering och tillverkning av glas: Arbetare inom denna bransch hanterar glasskivor med skarpa kanter, vilket kräver handskar med hög skärskyddsförmåga. Handskar med skärskyddsgrad C eller D (EN388) rekommenderas i allmänhet.
  

• Fordonsindustrin: Mekaniker och andra arbetare hanterar vassa metalldelar och verktyg. Handskar med skärskyddsgrad B eller C (EN388) ger rätt balans mellan skärskydd och flexibilitet.
  

• Metallbearbetning: Metallarbetare utsätts ofta för vassa kanter och tunga maskiner. De behöver handskar med hög skärskyddsförmåga, vanligtvis i D- eller E-klassen (EN388).
  

• Byggarbete: Byggarbetare använder en mängd olika verktyg och löper risk för handskador. Handskar med skärskyddsklass C eller D (EN388) ger tillräckligt skydd.
  
  
• Medicinsk industri: Sjukvårdspersonal använder skalpeller och andra vassa instrument. Skärskyddshandskar med klassning A eller B (EN388) är lämpliga för de flesta medicinska arbetsuppgifter.
  

• Slakteri: Slaktare arbetar med vassa knivar och bensågar, vilket kräver handskar med hög skärskyddsförmåga. Handskar med skärskyddsgrad D eller E (EN388) rekommenderas vanligtvis.
  

• Skogsbruk och avverkning: Arbetare inom denna bransch hanterar motorsågar och vassa verktyg och behöver handskar med mycket hög skärskyddsförmåga. Vanligtvis rekommenderas kedjehandskar eller handskar med skärskyddsgrad E eller F (EN388).
  

• Fiskeindustrin: Fiskare hanterar vassa krokar och verktyg, ofta under blöta förhållanden. Handskar med skärskyddsgrad C eller D (EN388), tillverkade av material som dyneema som behåller sin skärskyddsgrad när det är blött, är idealiska.

Observera att detta är allmänna riktlinjer som kanske inte gäller för dina specifika arbetsområden. Om du är osäker på vilka skärskyddshandskar som vore bäst för ditt företag rekommenderar vi varmt att du kontaktar våra experter för en personlig konsultation.

Skötsel, underhåll och avfallshantering

Som med all annan personlig skyddsutrustning (PPE) gör rätt skötsel och underhåll att du kan förlänga dina handskars livslängd och bibehålla deras skyddande egenskaper. 

Detta är allmänna men effektiva metoder att följa för att se till att dina handskar förblir effektiva och säkra att använda längre:

• Rengöring: Rengör dina handskar regelbundet enligt tillverkarens anvisningar. De flesta handskar kan maskintvättas och lufttorkas. Se till att ta bort eventuella föroreningar, som olja eller fett, från handskarna eftersom de kan påverka prestandan.
  

• Inspektion: Inspektera handskarna före varje användning för att upptäcka tecken på slitage, t.ex. revor, repor eller nötning. Om du upptäcker några skador ska du omedelbart byta ut handskarna. Försök inte reparera skadade handskar, eftersom det kan försämra deras skyddsegenskaper.
  

• Korrekt förvaring: Förvara handskarna på en sval och torr plats, borta från direkt solljus och kemikalier. Korrekt förvaring hjälper till att förhindra nedbrytning av materialen och säkerställer att handskarna är redo att användas när de behövs.
  

• Använd lämpliga handskar: Se till att du använder rätt handskar för den aktuella uppgiften. Se tabellen över handskarnas skärskydd för att välja handskar med lämplig skyddsnivå för dina specifika behov. 
  

• Rotera dina handskar: Om du använder handskar ofta är det en bra idé att ha flera par och rotera användningen av dem. Detta förlänger inte bara livslängden på varje par utan säkerställer också att du alltid har ett nytt par redo att användas.
  

• Avfallshantering: När det är dags att kassera handskarna ska du följa de lokala föreskrifterna för avfallshantering. Om handskarna är förorenade med farliga material kan de behöva kasseras som farligt avfall. Överväg också återvinningsalternativ, eftersom vissa material som Dyneema och Kevlar är återvinningsbara.
  
  
• Ersättning: Även de bästa skärskyddshandskarna på marknaden är inte en engångsinvestering. Med tiden kommer även topp-modellerna att slitas ut och behöva bytas ut. När du märker tecken på slitage eller försämrad prestanda är det dags att investera i ett nytt par.

Begränsningar och missuppfattningar

Här är några av de vanligaste myterna och missuppfattningarna om skärskyddshandskar. Vi uppmanar dig varmt att läsa denna lista:

• “De är 100 % skärsäkra”: Faktum är att ingen handske är riktigt “skärskyddad”. På grund av vårt behov av handskar med fingerfärdighet och enkelhet att ta på och av kan de inte vara ogenomträngliga. Även om de kan motstå skärsår kan de fortfarande skäras med bestämd ansträngning eller specialverktyg – till och med ringbrynjehandskar. Skärskyddshandskar minskar dock risken för skärsår avsevärt och om ett skärsår ändå uppstår så blir skadan sällan så allvarlig tack vare gott skydd.
  

• “Skärskyddet minskar efter tvätt”: Det är en myt att de skyddande egenskaperna hos skyddshandskar för beskärande bearbetning försämras efter några tvättar. I själva verket kan tvätt göra handskens struktur tätare, vilket förbättrar de mekaniska och skyddande egenskaperna. Försämring av skärskyddet sker vanligtvis efter varierande användningsperioder, inte efter några tvättar. Men var medveten om att handskar tillverkade av svagare fibrer kanske inte håller lika länge och kontrollera alltid tillverkarens riktlinjer.
  

• “Läder är skärbeständigt”: Även om läder är slitstarkt är det bara garvad hud, och hud är inte skärbeständigt. Läderhandskar kan ge ett betydande skärskydd, men bara om de är förstärkta med ett foder tillverkat av material som Kevlar eller Dyneema.
  

• “De saknar grepp och fingerfärdighet”: Det finns en missuppfattning om att skärskyddshandskar inte ger tillräckligt bra grepp eller fingerfärdighet. Sanningen är att de har utvecklats för att ge användaren både komfort och flexibilitet. Moderna skärskyddshandskar har vanligtvis texturerad yta på fingertopparna och handflatorna för ett förbättrat grepp. Deras konstruktion med tunna och flexibla fibrer gör det också lättare att röra händerna samtidigt som de ger ett robust skydd mot allvarliga skador.
  

• “Högre skärnivå innebär bättre skydd”: Även om det kan vara frestande att tro att handskar med högre skärskyddsnivå ger bättre skydd, är det inte nödvändigtvis sant. Skärbeständighetsnivån är en indikation på skydd mot specifika faror, inte ett mått på den totala motståndskraften.
  
  
• “De är bara till för tunga jobb”: Skärskyddshandskar är inte exklusiva för tunga arbetsuppgifter. De används i stor utsträckning i olika arbetsmiljöer, med skyddsnivåer som är skräddarsydda för specifika yrkesbehov. När du väljer handskar bör du därför alltid ta hänsyn till deras skyddsegenskaper i samband med de specifika arbetsuppgifterna och riskerna, snarare än att enbart fokusera på skärskyddsnivån.

Slutsats

Att välja de bästa skärskyddshandskarna för era arbetsområden är ett beslut som kräver en djupgående förståelse för era specifika arbetsförhållanden, uppgifter och de risker som finns. 

De material som används i dessa handskar, som Kevlar, Dyneema och stålkärna erbjuder unika fördelar, allt från exceptionellt skärmotstånd till hög hållbarhet och flexibilitet. EN388-standarden ger viktig information om skärmotståndsnivåer, vilket hjälper dig att göra ett välgrundat val. 

Det är viktigt att notera att även högklassade handskar inte är 100 % skärskyddande och att korrekt skötsel och underhåll är nödvändigt för att förlänga deras effektivitet. Regelbunden inspektion, rengöring och korrekt förvaring är också viktigt för att säkerställa handskarnas livslängd och prestanda.

Därefter kan du se vårt kompletta urval av skärskyddshandskar från kontrollerade europeiska leverantörer eller kontakta våra experter för en kostnadsfri konsultation.