Standarder och märkning

• EN ISO 21420:2020

  EN ISO 21420:2020 är en europeisk standard som fastställer de allmänna kraven för handskydd, inklusive komfort, passform och smidighet.

  Test results

  General Requirements Guide

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Puncture Resistance Level 3

  Europastandarden (EN) 388:2016 innehåller riktlinjer för bedömning av handskars punkteringsmotstånd, där ett punkteringsmotståndsresultat på nivå 3 innebär att handskmaterialet kan motstå en kraft på mellan 100 och 149 Newton innan det punkteras. Detta resultat är avgörande för att säkerställa att handskarna ger ett fullgott skydd mot punktering när de används i miljöer med måttlig risk, vilket ger användarna säkerhet mot potentiellt skadliga vassa föremål. Testförfarandet för att fastställa detta mått innebär att man mäter den kraft som krävs för att punktera handsken med hjälp av en penna i standardstorlek. Pennan trycks mot handskmaterialet med konstant hastighet tills en punktering uppstår. Den vikt som krävs för att åstadkomma punkteringen registreras sedan som handskens punkteringsmotståndsnivå. För upphandlare innebär detta resultat att handskar med denna nivå är lämpliga för arbetsuppgifter där det finns en betydande risk för punktering, t.ex. hantering av byggmaterial, avfallshantering eller löpande band-arbete med vassa föremål på medelnivå.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level X

  Standarden EN 388:2016, särskilt dess segment som hänvisar till ISO 13997-testet, är utformad för att bedöma skärmotståndet hos material som används i skyddshandskar. Ett resultat som betecknas som "Nivå X" innebär att testet inte har utförts och att produktens skärmotstånd inte kan garanteras.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level F

  EN ISO 13997:s test av skärmotstånd, som anges i standarden EN 388:2016, omfattar nivå F i sin klassificering, vilket motsvarar en kraft på mer än 30 Newton innan materialet penetreras av ett blad. Nivå F indikerar utmärkt prestanda när det gäller motståndskraft mot skärning, vilket skyddar mot extremt vassa föremål. Testet utförs med hjälp av en TDM-maskin där ett rakblad för engångsbruk dras en gång över materialet i linjär riktning tills det skär igenom. Därefter mäts och registreras den kraft som krävs för att tränga igenom materialet. I praktiska tillämpningar är skärsäkra handskar på nivå F lämpliga för högriskmiljöer som stansning av tungmetall, avfallshantering och glashantering, där hantering av extremt vassa föremål och material är vanligt förekommande. Handskar som uppfyller denna höga standard för skärskydd ger maximalt skydd och hållbarhet under svåra förhållanden.

  Abrasion Resistance Level 3

  EN 388:2016 är en europeisk standard som ger riktlinjer för bedömning av handskars skyddsnivåer mot mekaniska risker, t.ex. nötning, skärsår, rivsår och punktering. Nötningsbeständighetsnivå 3 anger en högre skyddsnivå, vilket innebär att handskarna kan motstå mer intensivt slitage från grova material. Enligt standarden innebär testet av nötningsbeständighet att handskmaterialet gnuggas mot sandpapper under ett visst tryck tills det är genomnött. För nötningsbeständighet på nivå 3 krävs att handskarna klarar 2000 till 7999 nötningscykler. Denna förbättrade hållbarhetsnivå är lämplig för arbetsuppgifter som innebär mer frekvent eller intensiv kontakt med slipande ytor, t.ex. byggnadsarbete, träbearbetning och hantering av byggmaterial. Handskar med nötningsbeständighet på nivå 3 erbjuder en robust barriär mot slitage, vilket förlänger handskens livslängd och ger ökat skydd för bärarens händer, vilket minskar risken för skador i mer krävande arbetsmiljöer.

  Tear Resistance Level 4

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för bedömning av handskars skydd mot mekaniska faror, inklusive rivhållfasthet. Rivhållfasthetsnivå 4 representerar den högsta nivån av rivmotstånd som definieras i denna standard, vilket indikerar att handskarna kan motstå de mest betydande krafterna innan de rivs sönder. Enligt testmetoden utvärderas handskarna genom att man mäter den kraft som krävs för att riva sönder ett prov av handskmaterialet, och för nivå 4 krävs en kraft på över 75 Newton för att en reva ska uppstå och fortplanta sig. Denna höga nivå av rivhållfasthet är idealisk för användning i miljöer där handskar utsätts för betydande påfrestningar och potentiella skador, t.ex. inom tung industri, byggbranschen och vid hantering av material med vassa kanter. Handskar som uppnår denna nivå ger överlägsen hållbarhet och är viktiga för att garantera användarnas säkerhet i mekaniska högriskmiljöer, vilket förbättrar arbetseffektiviteten och minskar frekvensen av handskbyten.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• PPE Kategori 2

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori 2 avser utrustning som är mer komplex och har en högre risknivå. Exempel på PPE kategori 2 är säkerhetshjälmar, hörselskydd och fallskyddsutrustning. I Europa måste PPE kategori 2 uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett system för kvalitetsstyrning och måste regelbundet kontrolleras av ett anmält organ.