Standarder och märkning

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Puncture Resistance Level 2

  Standarden EN 388:2016 innehåller en bedömning av punkteringsmotståndet, där nivå 2 innebär att materialet har uppfyllt specifika kriterier för punkteringsmotstånd. Resultatet av nivå 2 i punkteringsmotstånd innebär att skyddshandsken eller materialet kan motstå en kraft på 60 till 100 newton innan det punkteras. Testmetoden som används innebär att man använder en standardiserad punkteringssond av stål som trycks mot materialet med en viss hastighet tills den tränger igenom det. Att uppnå ett punkteringsmotstånd på nivå 2 enligt EN 388:2006 innebär i princip att skyddsutrustningen ger ett måttligt skydd mot punktering, vilket gör den lämplig för miljöer där det finns risk för att stöta på vassa föremål som nålar, men som inte är överdrivet vassa eller utövar mycket stor kraft. Detta resultat kan vägleda upphandlingsprocessen genom att identifiera lämpliga skyddsnivåer för olika arbetsmiljöer, vilket bidrar till att upprätthålla säkerhetsstandarderna på ett effektivt sätt.

  Abrasion Resistance Level 2

  EN 388:2016 är en uppdaterad europeisk standard som anger kriterier för provning av handskar för att skydda mot mekaniska risker, inklusive nötning, skärsår, rivsår och punktering. Nötningsbeständighetsnivå 2 inom denna standard indikerar en måttlig skyddsnivå mot slitage från grova material. Testet av nötningsbeständighet innebär att handskmaterialet utsätts för upprepade cykler med sandpapper under tryck tills materialet slits igenom. Nötningsbeständighet på nivå 2 innebär att handskarna klarar mellan 500 och 1999 cykler innan de blir genomträngda. Denna skyddsnivå är lämplig för arbetsuppgifter som innebär hantering av eller kontakt med slipande material, men inte på en extrem eller tung nivå. Handskar med nötningsbeständighet på nivå 2 är väl lämpade för allmänna hanteringsuppgifter och erbjuder hållbarhet och skydd för att förlänga handskens livslängd samtidigt som de bibehåller god fingerkänsla och komfort.

  Cut Resistance, Coup Test Level 1

  Standarden EN 388:2016 är avsedd för att mäta de mekaniska riskerna för handskydd där en Coup Test nivå 1 indikerar minimalt motstånd mot skärning eftersom materialet uppnår mellan 1,2 och 2,5 cykler innan det skärs igenom under testet. Det innebär att den produkt som testats på denna nivå ger ett grundläggande skydd mot ytliga skärskador och är lämplig för arbetsuppgifter med låg risk för skärskador. Den testmetod som används innebär att ett roterande cirkelformat blad med en fast kraft kommer i kontakt med tyget eller materialet som testas. Bladet rör sig fram och tillbaka över materialet tills en genomskärning uppnås. Antalet cykler som krävs för att skära igenom provet med en jämn hastighet avgör skärmotståndet, där nivå 1 är den näst lägsta klassificeringen efter nivå 0. Produkter på denna nivå kan användas i situationer där riskerna med vassa föremål är minimala, och är därför idealiska för lätta arbetsuppgifter där det inte finns någon betydande risk för djupa skärsår.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level X

  Standarden EN 388:2016, särskilt dess segment som hänvisar till ISO 13997-testet, är utformad för att bedöma skärmotståndet hos material som används i skyddshandskar. Ett resultat som betecknas som "Nivå X" innebär att testet inte har utförts och att produktens skärmotstånd inte kan garanteras.

  Tear Resistance Level 2

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för provning av mekaniska risker för skyddshandskar, inklusive nötnings-, skär-, riv- och punkteringsmotstånd. Rivhållfasthetsnivå 2 anger att handskarna har en måttlig nivå av motståndskraft mot rivning. Testet för rivhållfasthet innebär att ett prov av handskmaterialet utsätts för en kraft tills det rivs sönder, och den kraft som krävs för att initiera och sprida revan mäts. Handskar som uppnår nivå 2 i rivhållfasthet kan motstå en kraft på mellan 25 och 50 newton. Denna nivå av rivhållfasthet är lämplig för arbetsuppgifter där handskarna kan utsättas för måttliga påfrestningar som kan orsaka rivning, t.ex. allmän hantering och lätt industriellt arbete där vassa eller taggiga material hanteras mer sällan. Dessa handskar ger ett tillförlitligt skydd och hållbarhet i situationer där det finns en viss mekanisk risk, men som inte är alltför allvarlig.

• EN 420:2003+A1:2009

  EN 420:2003+A1:2009 är en europeisk standard som fastställer de allmänna kraven för handskydd, inklusive komfort, passform och fingerfärdighet. Prestandakraven omfattar motståndskraft mot nötning, skärning, rivning, punktering och slag. Testresultaten bör visa att handskarna uppfyller dessa krav.

  Fråga oss om standard testresultaten

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• PPE Kategori 2

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori 2 avser utrustning som är mer komplex och har en högre risknivå. Exempel på PPE kategori 2 är säkerhetshjälmar, hörselskydd och fallskyddsutrustning. I Europa måste PPE kategori 2 uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett system för kvalitetsstyrning och måste regelbundet kontrolleras av ett anmält organ.