OPTIFLEX WINTER FLEX 5 handskar

Standarder och märkning

• EN 407:2004

  EN 407:2004 är en europeisk standard som specificerar säkerhetskraven för skyddshandskar för termiska risker. Den fastställer regler för utformning, konstruktion och testning av handskar som skyddar användarna mot värme och eld. Testerna omfattar mätningar av kontaktvärme, konvektiv värme, strålningsvärme, små stänk av smält metall och flamresistens. Standarden innehåller också krav på märkning och bruksanvisningar. Denna standard är en uppdaterad version av EN 407:1994 och är avsedd att skydda användarna mot termiska risker, såsom värme och flammor, och att hjälpa dem att välja en lämplig handske för deras specifika tillämpning.

  Test results

  Molten Metal Resistance Level X

  EN 407:2004 är en europeisk standard som ger specifikationer för skyddshandskar för att skydda mot termiska risker, inklusive exponering för smälta metaller. Beteckningen Molten Metal Resistance Level X anger att handskarna inte har testats för denna specifika risk, eller att de inte uppfyller de minimikrav som anges i standarden för skydd mot stänk av smält metall. Detta innebär att handskarna antingen är olämpliga för användning i miljöer där det finns risk för kontakt med smälta metaller, eller att ytterligare tester krävs för att fastställa deras lämplighet. Vanligtvis innebär en sådan klassificering att handskarna inte ska användas för hantering av smälta metaller och endast bör övervägas för andra typer av termiska risker som anges i standarden, där exponering för smälta metaller inte är ett problem. Klassificeringen bidrar till att säkerställa att användarna väljer rätt typ av handske utifrån de specifika risker som finns i deras arbetsmiljö, vilket förhindrar felaktig användning och ökar säkerheten.

  Radiant Heat Level X

  EN 407:2004 är en europeisk standard som fastställer kraven för skyddshandskar för att skydda mot olika termiska risker, inklusive strålningsvärme. Beteckningen Nivå X för strålningsvärme anger att handskarna inte har testats för denna specifika typ av skydd, eller att de inte uppfyller de minimikriterier som fastställs i standarden för att motstå strålningsvärme. Detta innebär att handskarna inte är certifierade för skydd mot strålningsvärme, vilket innebär att värme överförs genom infraröda strålar från en värmekälla utan direktkontakt. Avsaknaden av en specifik skyddsnivå för strålningsvärme innebär att användare inte bör använda dessa handskar för uppgifter där betydande exponering för strålningsvärme förväntas. Istället kan dessa handskar vara lämpliga för andra typer av termiska risker som de är certifierade för, vilket säkerställer att användarna väljer rätt typ av skyddshandske baserat på de specifika faror som finns i deras arbetsmiljö. Klassificeringen bidrar till att förhindra felaktig användning av handskar och ökar arbetarnas säkerhet genom att tydligt ange begränsningarna i handskens skyddsegenskaper.

  Heat Convection Level X

  Den europeiska standarden EN 407:2004 och dess bilaga för värmekonvektion nivå X är utformad för att mäta handskars skyddsförmåga när de utsätts för värme som överförs genom ett flytande medium, t.ex. luft eller ånga. Beteckningen nivå X anger specifikt att materialet inte uppfyllde de minimikrav som anges i testet, eller inte testades på grund av att det ansågs olämpligt för denna typ av exponering baserat på materialets beskaffenhet. Testmetoden för att fastställa detta innebär att man mäter den tid det tar för materialet att öka i temperatur med 24°C under standardiserade förhållanden med exponering för konvektionsvärme. Detta test är avgörande för att definiera skyddsutrustningens effektivitet under olika industriella förhållanden där värmekonvektion är en risk, och har därmed praktiska konsekvenser för yrkesverksamma som väljer lämplig skyddsutrustning samtidigt som de säkerställer efterlevnad av säkerhetsbestämmelser, särskilt i industrier som arbetar med högtemperaturmiljöer som metalltillverkning, glasbruk och andra liknande sektorer där konvektionsvärmerisker finns.

  Burning Behaviour Level X

  Standarden EN 407:2004 behandlar brännbarheten hos handskar som skyddar mot värme och/eller eld. En prestandanivå X i detta sammanhang anger att handsken inte har lämnats in för provning enligt den angivna delen av standarden eller att den inte har klarat provet.

  Metal Splash Resistance Level X

  Standarden EN 407:2004 specificerar olika skyddsnivåer för handskar mot termiska risker, inklusive metallstänkmotstånd. Ett resultat som är markerat som "Nivå X" enligt denna standard symboliserar att handskmaterialet antingen inte uppfyllde minimikraven för testning eller att inget specifikt test utfördes för denna risk. Testet för metallstänkmotstånd i EN 407:2004 innebär att handskmaterialet utsätts för stänk av smält metall för att fastställa hur mycket smält metall som krävs för att värma handskmaterialet till en sådan grad att det orsakar smärta eller skada på bäraren. Den praktiska innebörden av en "nivå X"-klassificering är att handskar som är märkta som sådana inte ska användas som skydd mot stänk av smält metall, vilket gör dem olämpliga för användning i miljöer där exponering för denna risk är sannolik.

  Heat Contact Level 2

  Standarden EN 407:2004 gäller Skyddshandskar mot termiska risker (värme och/eller brand) och innehåller en rad föreskrivna termiska tester, var och en utformad för att bedöma specifika egenskaper hos skyddshandskar avsedda för olika värmerelaterade tillämpningar. Testresultatet som benämns Heat Contact Level 2 utvärderar specifikt handskmaterialets värmeisoleringsförmåga. En handske som uppnår nivå 2 har tillräcklig isolering för att fördröja en temperaturökning på 250°C i minst 15 sekunder när dess yta är i kontakt med en uppvärmd sond. Detta test innebär att handskmaterialet placeras mot en varm sond med definierade dimensioner och temperatur samtidigt som temperaturförändringar övervakas med en kalorimeter som är inbäddad i handsken för att mäta hur snabbt innertemperaturen stiger. En nivå 2-prestanda informerar upphandlare om att handsken ger måttligt skydd mot kontaktvärme, vilket är lämpligt för miljöer eller uppgifter där kortvarig kontakt med måttligt varma ytor kan förekomma, men där omfattande eller långvarig exponering inte förekommer. Detta säkerställer ett adekvat skydd för scenarier som kräver sådana specifika nivåer av värmebeständighet utan att vara överspecificerade för mindre krävande förhållanden.

• EN 13997:1999

  EN 13997:1999 är en europeisk standard för brandspjäll. Brandspjäll är anordningar som installeras i byggnader för att stoppa spridningen av eld och rök. Standarden anger hur dessa anordningar ska utformas, installeras och kontrolleras för att säkerställa att de fungerar väl. Den talar också om hur väl anordningarna ska fungera under en brand, till exempel hur länge de kan hindra brand och rök från att spridas. Testresultaten visar om brandspjäll uppfyller kraven i standarden och fungerar som de ska under en brand.

  Test results

  Cut Resistance Level C

  I standarden EN 13997:1999 innebär ett testresultat som indikerar ett skärmotstånd på nivå C att produkten kan motstå krafter mellan 10 och 15 newton utan att skära igenom. Denna nivå av skärmotstånd kännetecknas av produktens förmåga att hantera materialhantering med högre risk eller lätta monteringsuppgifter, vilket kan innebära hantering av föremål med relativt skarpare kanter, men inte i den utsträckning som skulle kräva det högsta motståndet som erbjuds av teststandarderna. Testmetoden för att fastställa detta resultat använder ett specifikt blad på en TDM-100-maskin, inställd för att applicera variabel kraft på tyget underifrån medan den passerar genom tygprovet på en ledande remsa. Bladet dras en gång över materialet i en enda riktning och det avstånd som bladet färdas innan det tränger igenom materialet registreras. I praktiken är produkter som uppnår nivå C i skärskydd lämpliga för miljöer där det krävs måttligt skydd mot skärskador, t.ex. vid underhållsarbeten eller lätt metallhantering.

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Cut Resistance, Coup Test Level 5

  Standarden EN 388:2016 är avgörande för bedömningen av handskydd, särskilt när det gäller Coup-testet (Skärskyddsbeständighet). Att uppnå resultatnivå 5 innebär den högsta prestandanivån där materialet kan motstå mer än 20 handrörelser mot det roterande bladet utan att skäras igenom. Detta visar på en hög grad av motståndskraft mot skärrisker, vilket gör det effektivt för hantering av ökade risker. Coup-testmetoden innebär att ett roterande cirkelformat blad kontinuerligt rör sig fram och tillbaka under ett fast tryck på testmaterialet tills ett snitt uppstår. Det är en kritisk utvärderingsdel av EN 388:2016, som är särskilt utformad för att bedöma material som används i skyddshandskar. Att förstå detta resultat är avgörande för inköpare eftersom det innebär att produkter som uppfyller denna nivå är lämpliga för miljöer där det finns betydande risker för skärskador, t.ex. hantering av glas eller tung metallplåt, vilket säkerställer förbättrade säkerhetsåtgärder under högriskförhållanden.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level C

  Standarden EN 388:2016 behandlar handskars skärmotstånd på ett heltäckande sätt med hjälp av testmetoden ISO 13997, där nivå C innebär att handsken kan motstå krafter på mellan 10 och 14 newton vid skärning. Denna nivå av skärmotstånd ger ett medelhögt skydd mot skärskador, lämpligt för hanteringsuppgifter där det finns en betydande risk för skärskador från vassa föremål men där den högsta nivån av skärmotstånd inte är nödvändig. Själva ISO 13997-testet är ett mer detaljerat och tydligt sätt att bedöma materialets skärskydd med ett rakt blad under varierande belastning, till skillnad från Coup-testet som användes tidigare och som kunde göra bladet trubbigt. I grund och botten är nivå C-handskar utformade för robust handskydd i miljöer där risken för skärskador är betydande men inte i den mest extrema änden av skalan, vilket gör dem lämpliga för branscher som bygg och tillverkning där vassa verktyg och material ofta hanteras.

  Puncture Resistance Level 2

  Standarden EN 388:2016 innehåller en bedömning av punkteringsmotståndet, där nivå 2 innebär att materialet har uppfyllt specifika kriterier för punkteringsmotstånd. Resultatet av nivå 2 i punkteringsmotstånd innebär att skyddshandsken eller materialet kan motstå en kraft på 60 till 100 newton innan det punkteras. Testmetoden som används innebär att man använder en standardiserad punkteringssond av stål som trycks mot materialet med en viss hastighet tills den tränger igenom det. Att uppnå ett punkteringsmotstånd på nivå 2 enligt EN 388:2006 innebär i princip att skyddsutrustningen ger ett måttligt skydd mot punktering, vilket gör den lämplig för miljöer där det finns risk för att stöta på vassa föremål som nålar, men som inte är överdrivet vassa eller utövar mycket stor kraft. Detta resultat kan vägleda upphandlingsprocessen genom att identifiera lämpliga skyddsnivåer för olika arbetsmiljöer, vilket bidrar till att upprätthålla säkerhetsstandarderna på ett effektivt sätt.

  Abrasion Resistance Level 2

  EN 388:2016 är en uppdaterad europeisk standard som anger kriterier för provning av handskar för att skydda mot mekaniska risker, inklusive nötning, skärsår, rivsår och punktering. Nötningsbeständighetsnivå 2 inom denna standard indikerar en måttlig skyddsnivå mot slitage från grova material. Testet av nötningsbeständighet innebär att handskmaterialet utsätts för upprepade cykler med sandpapper under tryck tills materialet slits igenom. Nötningsbeständighet på nivå 2 innebär att handskarna klarar mellan 500 och 1999 cykler innan de blir genomträngda. Denna skyddsnivå är lämplig för arbetsuppgifter som innebär hantering av eller kontakt med slipande material, men inte på en extrem eller tung nivå. Handskar med nötningsbeständighet på nivå 2 är väl lämpade för allmänna hanteringsuppgifter och erbjuder hållbarhet och skydd för att förlänga handskens livslängd samtidigt som de bibehåller god fingerkänsla och komfort.

  Tear Resistance Level 4

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för bedömning av handskars skydd mot mekaniska faror, inklusive rivhållfasthet. Rivhållfasthetsnivå 4 representerar den högsta nivån av rivmotstånd som definieras i denna standard, vilket indikerar att handskarna kan motstå de mest betydande krafterna innan de rivs sönder. Enligt testmetoden utvärderas handskarna genom att man mäter den kraft som krävs för att riva sönder ett prov av handskmaterialet, och för nivå 4 krävs en kraft på över 75 Newton för att en reva ska uppstå och fortplanta sig. Denna höga nivå av rivhållfasthet är idealisk för användning i miljöer där handskar utsätts för betydande påfrestningar och potentiella skador, t.ex. inom tung industri, byggbranschen och vid hantering av material med vassa kanter. Handskar som uppnår denna nivå ger överlägsen hållbarhet och är viktiga för att garantera användarnas säkerhet i mekaniska högriskmiljöer, vilket förbättrar arbetseffektiviteten och minskar frekvensen av handskbyten.

• EN 511:2006

  EN 511:2006 är en europeisk standard som fastställer krav för skydd mot kyla för handskar och vantar. Den omfattar faktorer som motståndskraft mot kyla, vattengenomträngning och andningsförmåga. Testerna måste utföras av ett certifierat laboratorium och måste visa att produkten uppfyller alla krav i standarden. Möjliga testresultat skulle omfatta godkänt/underkänt för varje krav samt specifika mätdata.

  Test results

  Cold Contact Level 1

  Standarden EN 511:2006 anger kraven för skyddshandskar som skyddar mot kalla miljöer. Prestanda för kontakt med kyla, nivå 1, anger en handsks skyddsnivå mot överförd kyla via fysisk kontakt med kalla föremål. För nivå 1 måste värmemotståndet vara högre än 0,025 men lägre än 0,050 m²°C/W. Testet för denna klassificering, det s.k. Contact Cold Test, innebär att handskmaterialet placeras på metallplattor som har kylts ned till olika specifika temperaturer. Temperaturfallet över testprovet mäts sedan för att avgöra hur effektivt handsken isolerar mot kyla. I praktiken ger en handske som uppnår nivå 1 i kontakt med kyla minimal värmeisolering och lämpar sig för miljöer där exponering för lätt kyla kan förväntas, men inte för extrema kylförhållanden.

  Water Tightness Level X

  Standarden EN 511:2006 definierar kraven för skyddshandskar mot kyla. Hänvisningen till en vattentäthetsnivå X i denna standard indikerar vanligtvis att handsken inte har testats för vattentäthet. Vattentäthet bedöms genom en specifik testmetod där handskarna utsätts för vattenexponering under kontrollerade förhållanden för att kontrollera om det finns läckage. Handskarna fylls med vatten och inspekteras sedan visuellt för att avgöra om det finns något vattenläckage. De praktiska konsekvenserna av ett nivå X-resultat för vattentäthet tyder på att handskarna antingen inte är konstruerade för att vara vattentäta eller att de inte uppfyller minimikriterierna för att få märkas som vattentäta under normala användningsförhållanden. Denna information är avgörande för upphandlare som fokuserar specifikt på behovet av vattenresistenta eller vattentäta skyddshandskar.

  Convective Cold Level X

  Standarden EN 511:2006 specificerar kraven för skyddshandskar mot kyla, inklusive konvektiv kyla. Ett specifikt testresultat på nivå X enligt denna standard innebär i allmänhet att handskarna inte har mätts för den specifika skyddsnivån mot konvektiv kyla eller att de inte uppfyllde kriterierna för att klassificeras på en urskiljbar nivå; därför ges ingen information om det skydd som de skulle kunna erbjuda på nivå X. Det konvektiva köldtestet i EN 511:2006 mäter handskars värmeisolering när de utsätts för kall luft. I detta test används en elektriskt uppvärmd handmodell och den effekt som krävs för att bibehålla handens temperatur ger en indikation på handskens isoleringseffektivitet. Testmiljön kontrolleras med progressiv kylning och mätningar görs för att bedöma isoleringsnivån, som kategoriseras från nivå 1 och uppåt. Ju högre nivå, desto bättre köldisolering ger handsken, vilket gör det möjligt för yrkesverksamma i kalla miljöer att välja handskar utifrån de specifika isoleringskrav som ställs på deras arbetsplats.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• PPE Kategori 2

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori 2 avser utrustning som är mer komplex och har en högre risknivå. Exempel på PPE kategori 2 är säkerhetshjälmar, hörselskydd och fallskyddsutrustning. I Europa måste PPE kategori 2 uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett system för kvalitetsstyrning och måste regelbundet kontrolleras av ett anmält organ.