Ardon Safety Winfine WP isolerade handskar återförsäljningsförpackning

Standarder och märkning

• EN ISO 21420:2020

  Test results

  General Requirements Guide

  EN ISO 21420:2020 är en standard som beskriver allmänna krav och riktlinjer för skyddshandskar och syftar till att säkerställa deras kvalitet, prestanda och lämplighet för olika tillämpningar. När en produkt uppfyller de krav som anges i avsnittet Allmänna krav i EN ISO 21420:2020 innebär det att handskarna uppfyller grundläggande kvalitets- och prestandakriterier, inklusive faktorer som storlek, passform, ergonomi och fingerfärdighet. De praktiska konsekvenserna av denna överensstämmelse är betydande, eftersom det försäkrar användarna om handskarnas grundläggande funktionalitet och lämplighet för allmänna handskyddsändamål inom en rad olika branscher och tillämpningar. Testmetoden innebär att olika aspekter av handskarna utvärderas, inklusive mått, konstruktion, material och märkning, för att säkerställa överensstämmelse med de angivna kraven. Överensstämmelse med dessa allmänna krav ökar användarnas förtroende för skyddshandskarnas tillförlitlighet och effektivitet, vilket främjar säkerheten på arbetsplatsen och underlättar efterlevnaden av lagstadgade standarder.

• EN 511:2006

  EN 511:2006 är en europeisk standard som fastställer krav för skydd mot kyla för handskar och vantar. Den omfattar faktorer som motståndskraft mot kyla, vattengenomträngning och andningsförmåga. Testerna måste utföras av ett certifierat laboratorium och måste visa att produkten uppfyller alla krav i standarden. Möjliga testresultat skulle omfatta godkänt/underkänt för varje krav samt specifika mätdata.

  Test results

  Cold Contact Level 2

  Standarden EN 511:2006 anger kraven för skyddshandskar som skyddar mot kalla miljöer. Prestanda för kontakt med kyla nivå 2 indikerar måttlig isolering mot kontaktkyla, kvantifierad med en värmemotståndsmätning i intervallet 0,050 till mindre än 0,100 m²°C/W. Detta innebär att handskar som uppnår denna nivå kan ge en rimlig mängd isolering, vilket bidrar till att minska värmeöverföringen från händerna till den kalla kontaktytan och därmed sänker hastigheten med vilken händerna blir kalla. Mätningen av kontaktkylmotståndet utförs med hjälp av ett standardiserat test som innebär att handskmaterialet placeras mot metallplattor som kylts till olika temperaturer. Temperaturskillnaden över handskmaterialet analyseras sedan för att bestämma dess värmemotstånd. Av praktiska skäl är handskar som klassificeras enligt nivå 2 för kontakt med kyla i EN 511:2006 lämpliga för miljöer eller arbetsuppgifter där personer utsätts för kalla föremål, men som inte nödvändigtvis innebär extrem kyla eller långvarig exponering, och erbjuder en balans mellan fingerfärdighet och skydd mot kyla.

  Convective Cold Level X

  Standarden EN 511:2006 specificerar kraven för skyddshandskar mot kyla, inklusive konvektiv kyla. Ett specifikt testresultat på nivå X enligt denna standard innebär i allmänhet att handskarna inte har mätts för den specifika skyddsnivån mot konvektiv kyla eller att de inte uppfyllde kriterierna för att klassificeras på en urskiljbar nivå; därför ges ingen information om det skydd som de skulle kunna erbjuda på nivå X. Det konvektiva köldtestet i EN 511:2006 mäter handskars värmeisolering när de utsätts för kall luft. I detta test används en elektriskt uppvärmd handmodell och den effekt som krävs för att bibehålla handens temperatur ger en indikation på handskens isoleringseffektivitet. Testmiljön kontrolleras med progressiv kylning och mätningar görs för att bedöma isoleringsnivån, som kategoriseras från nivå 1 och uppåt. Ju högre nivå, desto bättre köldisolering ger handsken, vilket gör det möjligt för yrkesverksamma i kalla miljöer att välja handskar utifrån de specifika isoleringskrav som ställs på deras arbetsplats.

  Water Tightness Level 1

  EN 511:2006 är en europeisk standard som fokuserar på provning av skyddshandskars vattentäthet mot vatteninträngning. Syftet är att säkerställa att skyddshandskar har ett tillräckligt motstånd mot vatten. En nivå 1 i vattentäthet innebär att handskarna ger ett grundläggande skydd mot vatteninträngning, även om de kanske inte är lämpliga för långvarig exponering för våta förhållanden. Testmetoden innebär att handskarna placeras på en handformad form, fylls med vatten och sedan observeras om det finns några tecken på läckage under en viss period. De praktiska konsekvenserna av detta resultat för produktkategorin är att handskarna erbjuder en viss grad av skydd mot vattenexponering, vilket gör dem lämpliga för användning i milt våta eller kalla miljöer där endast begränsad exponering för vatten förväntas. De kanske dock inte är lämpliga för långvarig exponering för kraftigt regn eller nedsänkning i vatten.

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Puncture Resistance Level 2

  Standarden EN 388:2016 innehåller en bedömning av punkteringsmotståndet, där nivå 2 innebär att materialet har uppfyllt specifika kriterier för punkteringsmotstånd. Resultatet av nivå 2 i punkteringsmotstånd innebär att skyddshandsken eller materialet kan motstå en kraft på 60 till 100 newton innan det punkteras. Testmetoden som används innebär att man använder en standardiserad punkteringssond av stål som trycks mot materialet med en viss hastighet tills den tränger igenom det. Att uppnå ett punkteringsmotstånd på nivå 2 enligt EN 388:2006 innebär i princip att skyddsutrustningen ger ett måttligt skydd mot punktering, vilket gör den lämplig för miljöer där det finns risk för att stöta på vassa föremål som nålar, men som inte är överdrivet vassa eller utövar mycket stor kraft. Detta resultat kan vägleda upphandlingsprocessen genom att identifiera lämpliga skyddsnivåer för olika arbetsmiljöer, vilket bidrar till att upprätthålla säkerhetsstandarderna på ett effektivt sätt.

  Tear Resistance Level 2

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för provning av mekaniska risker för skyddshandskar, inklusive nötnings-, skär-, riv- och punkteringsmotstånd. Rivhållfasthetsnivå 2 anger att handskarna har en måttlig nivå av motståndskraft mot rivning. Testet för rivhållfasthet innebär att ett prov av handskmaterialet utsätts för en kraft tills det rivs sönder, och den kraft som krävs för att initiera och sprida revan mäts. Handskar som uppnår nivå 2 i rivhållfasthet kan motstå en kraft på mellan 25 och 50 newton. Denna nivå av rivhållfasthet är lämplig för arbetsuppgifter där handskarna kan utsättas för måttliga påfrestningar som kan orsaka rivning, t.ex. allmän hantering och lätt industriellt arbete där vassa eller taggiga material hanteras mer sällan. Dessa handskar ger ett tillförlitligt skydd och hållbarhet i situationer där det finns en viss mekanisk risk, men som inte är alltför allvarlig.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level B

  Skärskyddstestet, ISO 13997, enligt standard EN 388:2016, syftar till att mäta skyddshandskmaterialets motståndskraft mot skärsår från vassa föremål. Ett testresultat på nivå B innebär att skyddsmaterialet kan motstå krafter på mellan 5 och 10 Newton innan det penetreras. Detta innebär måttlig motståndskraft och är lämpligt för uppgifter som förpackning, varutillverkning och lagerhållning. ISO 13997-testet innebär att man använder en TDM-testanordning utrustad med ett rakt blad som dras en gång över materialet i en definierad riktning tills penetration sker. Det avstånd som bladet färdas innan det skär genom materialet registreras. Detta test, med sin rigorösa mätning av skärkraften, är särskilt användbart för material som tenderar att göra knivarna trubbiga, vilket säkerställer korrekta och tillförlitliga prestandaklassificeringar för handskar som är särskilt avsedda för mekaniska risker. Den praktiska innebörden av handskar som klassificeras på nivå B är att de ger ett måttligt skydd som är lämpligt för branscher med måttliga skärrisker, vilket garanterar användarnas säkerhet i specifika arbetsmiljöer som logistik eller lätt tillverkning.

  Abrasion Resistance Level 2

  EN 388:2016 är en uppdaterad europeisk standard som anger kriterier för provning av handskar för att skydda mot mekaniska risker, inklusive nötning, skärsår, rivsår och punktering. Nötningsbeständighetsnivå 2 inom denna standard indikerar en måttlig skyddsnivå mot slitage från grova material. Testet av nötningsbeständighet innebär att handskmaterialet utsätts för upprepade cykler med sandpapper under tryck tills materialet slits igenom. Nötningsbeständighet på nivå 2 innebär att handskarna klarar mellan 500 och 1999 cykler innan de blir genomträngda. Denna skyddsnivå är lämplig för arbetsuppgifter som innebär hantering av eller kontakt med slipande material, men inte på en extrem eller tung nivå. Handskar med nötningsbeständighet på nivå 2 är väl lämpade för allmänna hanteringsuppgifter och erbjuder hållbarhet och skydd för att förlänga handskens livslängd samtidigt som de bibehåller god fingerkänsla och komfort.

  Cut Resistance, Coup Test Level 2

  Standarden EN 388:2016 innehåller ett Coup-test som används för att mäta skärmotstånd, och ett resultat på nivå 2 innebär ett måttligt skydd mot skärskador. Denna nivå innebär att det testade materialet klarade mellan 2,5 och 5,0 skärcykler innan bladet trängde igenom handsken under testet. Coup-testet innebär att ett roterande cirkelformat blad med konstant kraft rör sig fram och tillbaka över materialet tills ett snitt uppstår. Bladets skärpa och bladets rörelseavstånd mäts före testet och efter genomskärning av materialet för att säkerställa noggrannheten. De praktiska konsekvenserna av ett nivå 2-resultat innebär att handskarna är lämpliga för arbetsuppgifter med viss risk för skärskador, men inte för miljöer med hög risk för skärskador, t.ex. hantering av tunga eller mycket vassa material där en högre skyddsnivå kan behövas. Detta resultat hjälper företag att välja handskar som är skräddarsydda för olika arbetsplatsbehov när det gäller skärskador.

• EN 407:2004

  EN 407:2004 är en europeisk standard som specificerar säkerhetskraven för skyddshandskar för termiska risker. Den fastställer regler för utformning, konstruktion och testning av handskar som skyddar användarna mot värme och eld. Testerna omfattar mätningar av kontaktvärme, konvektiv värme, strålningsvärme, små stänk av smält metall och flamresistens. Standarden innehåller också krav på märkning och bruksanvisningar. Denna standard är en uppdaterad version av EN 407:1994 och är avsedd att skydda användarna mot termiska risker, såsom värme och flammor, och att hjälpa dem att välja en lämplig handske för deras specifika tillämpning.

  Test results

  Heat Contact Level 2

  Standarden EN 407:2004 gäller Skyddshandskar mot termiska risker (värme och/eller brand) och innehåller en rad föreskrivna termiska tester, var och en utformad för att bedöma specifika egenskaper hos skyddshandskar avsedda för olika värmerelaterade tillämpningar. Testresultatet som benämns Heat Contact Level 2 utvärderar specifikt handskmaterialets värmeisoleringsförmåga. En handske som uppnår nivå 2 har tillräcklig isolering för att fördröja en temperaturökning på 250°C i minst 15 sekunder när dess yta är i kontakt med en uppvärmd sond. Detta test innebär att handskmaterialet placeras mot en varm sond med definierade dimensioner och temperatur samtidigt som temperaturförändringar övervakas med en kalorimeter som är inbäddad i handsken för att mäta hur snabbt innertemperaturen stiger. En nivå 2-prestanda informerar upphandlare om att handsken ger måttligt skydd mot kontaktvärme, vilket är lämpligt för miljöer eller uppgifter där kortvarig kontakt med måttligt varma ytor kan förekomma, men där omfattande eller långvarig exponering inte förekommer. Detta säkerställer ett adekvat skydd för scenarier som kräver sådana specifika nivåer av värmebeständighet utan att vara överspecificerade för mindre krävande förhållanden.

  Burning Behaviour Level X

  Standarden EN 407:2004 behandlar brännbarheten hos handskar som skyddar mot värme och/eller eld. En prestandanivå X i detta sammanhang anger att handsken inte har lämnats in för provning enligt den angivna delen av standarden eller att den inte har klarat provet.

  Heat Convection Level X

  Den europeiska standarden EN 407:2004 och dess bilaga för värmekonvektion nivå X är utformad för att mäta handskars skyddsförmåga när de utsätts för värme som överförs genom ett flytande medium, t.ex. luft eller ånga. Beteckningen nivå X anger specifikt att materialet inte uppfyllde de minimikrav som anges i testet, eller inte testades på grund av att det ansågs olämpligt för denna typ av exponering baserat på materialets beskaffenhet. Testmetoden för att fastställa detta innebär att man mäter den tid det tar för materialet att öka i temperatur med 24°C under standardiserade förhållanden med exponering för konvektionsvärme. Detta test är avgörande för att definiera skyddsutrustningens effektivitet under olika industriella förhållanden där värmekonvektion är en risk, och har därmed praktiska konsekvenser för yrkesverksamma som väljer lämplig skyddsutrustning samtidigt som de säkerställer efterlevnad av säkerhetsbestämmelser, särskilt i industrier som arbetar med högtemperaturmiljöer som metalltillverkning, glasbruk och andra liknande sektorer där konvektionsvärmerisker finns.

  Radiant Heat Level X

  EN 407:2004 är en europeisk standard som fastställer kraven för skyddshandskar för att skydda mot olika termiska risker, inklusive strålningsvärme. Beteckningen Nivå X för strålningsvärme anger att handskarna inte har testats för denna specifika typ av skydd, eller att de inte uppfyller de minimikriterier som fastställs i standarden för att motstå strålningsvärme. Detta innebär att handskarna inte är certifierade för skydd mot strålningsvärme, vilket innebär att värme överförs genom infraröda strålar från en värmekälla utan direktkontakt. Avsaknaden av en specifik skyddsnivå för strålningsvärme innebär att användare inte bör använda dessa handskar för uppgifter där betydande exponering för strålningsvärme förväntas. Istället kan dessa handskar vara lämpliga för andra typer av termiska risker som de är certifierade för, vilket säkerställer att användarna väljer rätt typ av skyddshandske baserat på de specifika faror som finns i deras arbetsmiljö. Klassificeringen bidrar till att förhindra felaktig användning av handskar och ökar arbetarnas säkerhet genom att tydligt ange begränsningarna i handskens skyddsegenskaper.

  Metal Splash Resistance Level X

  Standarden EN 407:2004 specificerar olika skyddsnivåer för handskar mot termiska risker, inklusive metallstänkmotstånd. Ett resultat som är markerat som "Nivå X" enligt denna standard symboliserar att handskmaterialet antingen inte uppfyllde minimikraven för testning eller att inget specifikt test utfördes för denna risk. Testet för metallstänkmotstånd i EN 407:2004 innebär att handskmaterialet utsätts för stänk av smält metall för att fastställa hur mycket smält metall som krävs för att värma handskmaterialet till en sådan grad att det orsakar smärta eller skada på bäraren. Den praktiska innebörden av en "nivå X"-klassificering är att handskar som är märkta som sådana inte ska användas som skydd mot stänk av smält metall, vilket gör dem olämpliga för användning i miljöer där exponering för denna risk är sannolik.

  Molten Metal Resistance Level X

  EN 407:2004 är en europeisk standard som ger specifikationer för skyddshandskar för att skydda mot termiska risker, inklusive exponering för smälta metaller. Beteckningen Molten Metal Resistance Level X anger att handskarna inte har testats för denna specifika risk, eller att de inte uppfyller de minimikrav som anges i standarden för skydd mot stänk av smält metall. Detta innebär att handskarna antingen är olämpliga för användning i miljöer där det finns risk för kontakt med smälta metaller, eller att ytterligare tester krävs för att fastställa deras lämplighet. Vanligtvis innebär en sådan klassificering att handskarna inte ska användas för hantering av smälta metaller och endast bör övervägas för andra typer av termiska risker som anges i standarden, där exponering för smälta metaller inte är ett problem. Klassificeringen bidrar till att säkerställa att användarna väljer rätt typ av handske utifrån de specifika risker som finns i deras arbetsmiljö, vilket förhindrar felaktig användning och ökar säkerheten.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• PPE Kategori 2

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori 2 avser utrustning som är mer komplex och har en högre risknivå. Exempel på PPE kategori 2 är säkerhetshjälmar, hörselskydd och fallskyddsutrustning. I Europa måste PPE kategori 2 uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett system för kvalitetsstyrning och måste regelbundet kontrolleras av ett anmält organ.