Standarder och märkning

• EN ISO 21420:2020

  EN ISO 21420:2020 är en europeisk standard som fastställer de allmänna kraven för handskydd, inklusive komfort, passform och smidighet.

  Fråga oss om standard testresultaten

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Cut Resistance, ISO 13997 Level C

  Standarden EN 388:2016 behandlar handskars skärmotstånd på ett heltäckande sätt med hjälp av testmetoden ISO 13997, där nivå C innebär att handsken kan motstå krafter på mellan 10 och 14 newton vid skärning. Denna nivå av skärmotstånd ger ett medelhögt skydd mot skärskador, lämpligt för hanteringsuppgifter där det finns en betydande risk för skärskador från vassa föremål men där den högsta nivån av skärmotstånd inte är nödvändig. Själva ISO 13997-testet är ett mer detaljerat och tydligt sätt att bedöma materialets skärskydd med ett rakt blad under varierande belastning, till skillnad från Coup-testet som användes tidigare och som kunde göra bladet trubbigt. I grund och botten är nivå C-handskar utformade för robust handskydd i miljöer där risken för skärskador är betydande men inte i den mest extrema änden av skalan, vilket gör dem lämpliga för branscher som bygg och tillverkning där vassa verktyg och material ofta hanteras.

  Cut Resistance, Coup Test Level 3

  Standarden EN 388:2016 specificerar bland annat skärmotstånd för skyddshandskar. Ett resultat på nivå 3 i Coup Test innebär att handskarna är certifierade för att klara minst 5 men mindre än 10 cykler innan de penetreras av ett blad. Detta baseras på en specifik skala från nivå 1 till nivå 5, där nivå 5 ger det högsta skyddet mot skärskador. Coup-testet innebär att ett roterande cirkelblad under en fast belastning rör sig fram och tillbaka över handskmaterialet tills det skär igenom. Antalet cykler som bladet kan gå igenom innan det skär igenom tyget avgör nivån på skärskyddet. I praktiken innebär en nivå 3 i skärskydd att handskarna ger ett lämpligt skydd för aktiviteter som omfattar hantering av material med vassa kanter, t.ex. bygg- och anläggningsarbeten eller lättare monteringsarbeten, och att de ger en balans mellan fingerfärdighet och skärskydd. Den här nivån rekommenderas normalt för arbetsuppgifter där det finns en måttlig risk för skärsår och slitsår.

  Tear Resistance Level 3

  EN 388:2016 är en europeisk standard som anger metoder för provning av skyddshandskars motståndskraft mot mekaniska risker, såsom nötning, skärsår, punktering och rivning. Rivhållfasthetsnivå 3 indikerar en hög skyddsnivå, där handskarna kan motstå betydande rivkrafter. Testet för att fastställa rivhållfasthet innebär att handskmaterialet utsätts för en mekanisk kraft tills det rivs sönder, varvid den kraft som krävs för att initiera och fortsätta rivningen mäts. För nivå 3 måste handskarna tåla en kraft på mellan 50 och 75 Newton innan de rivs sönder. Denna robusta nivå av rivhållfasthet är särskilt lämplig för krävande miljöer där handskar utsätts för aktiviteter som kan orsaka omfattande slitage eller rivning, t.ex. hantering av tunga eller grova material, industriell montering och byggnadsarbeten. Handskar med denna rivhållfasthet ger ökad hållbarhet och säkerhet, vilket minskar risken för skador och ökar handskens livslängd under tuffa arbetsförhållanden.

  Abrasion Resistance Level 1

  I standarden EN 388:2016 innebär resultatnivån 1 för nötningsbeständighet att de testade handskarna eller skyddsmaterialen kan motstå 100 cykler av sandpappersnötning under tryck innan de får ett hål. Detta anses vara den lägsta prestandanivån i fråga om nötningsbeständighet enligt standarden. Generellt sett skulle nötningsbeständighet på nivå 1 vara undermålig för arbetsuppgifter som innebär frekvent kontakt med nötande ytor, och kan vara mer lämplig för situationer där lätt nötning är den primära risken. Högre siffror (upp till 4) i detta test indikerar starkare nötningsbeständighet.

• EN 407:2004

  EN 407:2004 är en europeisk standard som specificerar säkerhetskraven för skyddshandskar för termiska risker. Den fastställer regler för utformning, konstruktion och testning av handskar som skyddar användarna mot värme och eld. Testerna omfattar mätningar av kontaktvärme, konvektiv värme, strålningsvärme, små stänk av smält metall och flamresistens. Standarden innehåller också krav på märkning och bruksanvisningar. Denna standard är en uppdaterad version av EN 407:1994 och är avsedd att skydda användarna mot termiska risker, såsom värme och flammor, och att hjälpa dem att välja en lämplig handske för deras specifika tillämpning.

  Test results

  Metal Splash Resistance Level X

  Standarden EN 407:2004 specificerar olika skyddsnivåer för handskar mot termiska risker, inklusive metallstänkmotstånd. Ett resultat som är markerat som "Nivå X" enligt denna standard symboliserar att handskmaterialet antingen inte uppfyllde minimikraven för testning eller att inget specifikt test utfördes för denna risk. Testet för metallstänkmotstånd i EN 407:2004 innebär att handskmaterialet utsätts för stänk av smält metall för att fastställa hur mycket smält metall som krävs för att värma handskmaterialet till en sådan grad att det orsakar smärta eller skada på bäraren. Den praktiska innebörden av en "nivå X"-klassificering är att handskar som är märkta som sådana inte ska användas som skydd mot stänk av smält metall, vilket gör dem olämpliga för användning i miljöer där exponering för denna risk är sannolik.

  Heat Convection Level X

  Den europeiska standarden EN 407:2004 och dess bilaga för värmekonvektion nivå X är utformad för att mäta handskars skyddsförmåga när de utsätts för värme som överförs genom ett flytande medium, t.ex. luft eller ånga. Beteckningen nivå X anger specifikt att materialet inte uppfyllde de minimikrav som anges i testet, eller inte testades på grund av att det ansågs olämpligt för denna typ av exponering baserat på materialets beskaffenhet. Testmetoden för att fastställa detta innebär att man mäter den tid det tar för materialet att öka i temperatur med 24°C under standardiserade förhållanden med exponering för konvektionsvärme. Detta test är avgörande för att definiera skyddsutrustningens effektivitet under olika industriella förhållanden där värmekonvektion är en risk, och har därmed praktiska konsekvenser för yrkesverksamma som väljer lämplig skyddsutrustning samtidigt som de säkerställer efterlevnad av säkerhetsbestämmelser, särskilt i industrier som arbetar med högtemperaturmiljöer som metalltillverkning, glasbruk och andra liknande sektorer där konvektionsvärmerisker finns.

  Burning Behaviour Level X

  Standarden EN 407:2004 behandlar brännbarheten hos handskar som skyddar mot värme och/eller eld. En prestandanivå X i detta sammanhang anger att handsken inte har lämnats in för provning enligt den angivna delen av standarden eller att den inte har klarat provet.

  Heat Contact Level 1

  Standarden EN 407:2004 om Skyddshandskar mot termiska risker, inklusive provning av kontaktvärme på nivå 1, är utformad för att bedöma skyddsnivån för handskar när de utsätts för termiska risker. Ett resultat på nivå 1 för kontaktvärmebeständighet indikerar ett grundläggande skydd där handsken kan fördröja överföringen av värme från en kontaktkälla på 100°C i minst 15 sekunder innan insidan av handsken når en temperaturökning på 10°C. Testmetoden innebär att handskens utsida sätts i kontakt med en varm sond med definierade mått och temperatur, samtidigt som temperaturökningen mäts i en kalorimeter på handskens insida. Denna mätning ger ett enkelt mått för att bedöma det termiska skydd som handsken ger vid exponering på låg nivå. I praktiken är handskar som är klassificerade på nivå 1 för kontaktvärme lämpliga för miljöer där exponeringen för termiska risker är minimal och inte alltför allvarlig, vilket gör dem lämpliga för vissa industri-, laboratorie- eller hanteringstillämpningar med låg risk där kortvarig kontakt med varma föremål är vanligt förekommande.

  Radiant Heat Level X

  EN 407:2004 är en europeisk standard som fastställer kraven för skyddshandskar för att skydda mot olika termiska risker, inklusive strålningsvärme. Beteckningen Nivå X för strålningsvärme anger att handskarna inte har testats för denna specifika typ av skydd, eller att de inte uppfyller de minimikriterier som fastställs i standarden för att motstå strålningsvärme. Detta innebär att handskarna inte är certifierade för skydd mot strålningsvärme, vilket innebär att värme överförs genom infraröda strålar från en värmekälla utan direktkontakt. Avsaknaden av en specifik skyddsnivå för strålningsvärme innebär att användare inte bör använda dessa handskar för uppgifter där betydande exponering för strålningsvärme förväntas. Istället kan dessa handskar vara lämpliga för andra typer av termiska risker som de är certifierade för, vilket säkerställer att användarna väljer rätt typ av skyddshandske baserat på de specifika faror som finns i deras arbetsmiljö. Klassificeringen bidrar till att förhindra felaktig användning av handskar och ökar arbetarnas säkerhet genom att tydligt ange begränsningarna i handskens skyddsegenskaper.

  Molten Metal Resistance Level X

  EN 407:2004 är en europeisk standard som ger specifikationer för skyddshandskar för att skydda mot termiska risker, inklusive exponering för smälta metaller. Beteckningen Molten Metal Resistance Level X anger att handskarna inte har testats för denna specifika risk, eller att de inte uppfyller de minimikrav som anges i standarden för skydd mot stänk av smält metall. Detta innebär att handskarna antingen är olämpliga för användning i miljöer där det finns risk för kontakt med smälta metaller, eller att ytterligare tester krävs för att fastställa deras lämplighet. Vanligtvis innebär en sådan klassificering att handskarna inte ska användas för hantering av smälta metaller och endast bör övervägas för andra typer av termiska risker som anges i standarden, där exponering för smälta metaller inte är ett problem. Klassificeringen bidrar till att säkerställa att användarna väljer rätt typ av handske utifrån de specifika risker som finns i deras arbetsmiljö, vilket förhindrar felaktig användning och ökar säkerheten.

• REACH

  REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals" (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) och är en förordning från Europeiska unionen som reglerar registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Reach-förordningen syftar till att se till att de kemikalier som används i Europa är säkra för människors hälsa och miljön. Förordningen gäller alla kemiska ämnen, oavsett om de används i industriella processer eller i vardagsprodukter som rengöringsmedel, färger och kosmetika.

• Ecovadis

  Ecovadis är ett klassificerings- och certifieringssystem som används i Europa för att utvärdera och erkänna företagens hållbarhetsprestanda. Det är inriktat på leveranskedjan och utvärderar företag utifrån miljömässiga, sociala och etiska kriterier, t.ex. miljöskydd, arbetsmetoder och rättvisa affärsmetoder. Kraven för att få en Ecovadis-certifiering beror på den specifika företagskategorin och branschen, men inkluderar vanligtvis att tillhandahålla information om företagets hållbarhetsrutiner, policyer och resultat samt att genomgå en bedömning av en oberoende revisor.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• PPE Kategori 3

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori III avser utrustning som är komplex och ger högsta skyddsnivå, t.ex. andningsskydd med motor, SCBA och helkroppsdräkter. I Europa måste PPE kategori III uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett kvalitetsstyrningssystem, måste granskas regelbundet av ett anmält organ och måste ha en teknisk dokumentation.