Uvex Rubiflex NB35SF Skyddshandskar

Standarder och märkning

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Cut Resistance, ISO 13997 Level X

  Standarden EN 388:2016, särskilt dess segment som hänvisar till ISO 13997-testet, är utformad för att bedöma skärmotståndet hos material som används i skyddshandskar. Ett resultat som betecknas som "Nivå X" innebär att testet inte har utförts och att produktens skärmotstånd inte kan garanteras.

  Abrasion Resistance Level 2

  EN 388:2016 är en uppdaterad europeisk standard som anger kriterier för provning av handskar för att skydda mot mekaniska risker, inklusive nötning, skärsår, rivsår och punktering. Nötningsbeständighetsnivå 2 inom denna standard indikerar en måttlig skyddsnivå mot slitage från grova material. Testet av nötningsbeständighet innebär att handskmaterialet utsätts för upprepade cykler med sandpapper under tryck tills materialet slits igenom. Nötningsbeständighet på nivå 2 innebär att handskarna klarar mellan 500 och 1999 cykler innan de blir genomträngda. Denna skyddsnivå är lämplig för arbetsuppgifter som innebär hantering av eller kontakt med slipande material, men inte på en extrem eller tung nivå. Handskar med nötningsbeständighet på nivå 2 är väl lämpade för allmänna hanteringsuppgifter och erbjuder hållbarhet och skydd för att förlänga handskens livslängd samtidigt som de bibehåller god fingerkänsla och komfort.

  Cut Resistance, Coup Test Level 1

  Standarden EN 388:2016 är avsedd för att mäta de mekaniska riskerna för handskydd där en Coup Test nivå 1 indikerar minimalt motstånd mot skärning eftersom materialet uppnår mellan 1,2 och 2,5 cykler innan det skärs igenom under testet. Det innebär att den produkt som testats på denna nivå ger ett grundläggande skydd mot ytliga skärskador och är lämplig för arbetsuppgifter med låg risk för skärskador. Den testmetod som används innebär att ett roterande cirkelformat blad med en fast kraft kommer i kontakt med tyget eller materialet som testas. Bladet rör sig fram och tillbaka över materialet tills en genomskärning uppnås. Antalet cykler som krävs för att skära igenom provet med en jämn hastighet avgör skärmotståndet, där nivå 1 är den näst lägsta klassificeringen efter nivå 0. Produkter på denna nivå kan användas i situationer där riskerna med vassa föremål är minimala, och är därför idealiska för lätta arbetsuppgifter där det inte finns någon betydande risk för djupa skärsår.

  Tear Resistance Level 2

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för provning av mekaniska risker för skyddshandskar, inklusive nötnings-, skär-, riv- och punkteringsmotstånd. Rivhållfasthetsnivå 2 anger att handskarna har en måttlig nivå av motståndskraft mot rivning. Testet för rivhållfasthet innebär att ett prov av handskmaterialet utsätts för en kraft tills det rivs sönder, och den kraft som krävs för att initiera och sprida revan mäts. Handskar som uppnår nivå 2 i rivhållfasthet kan motstå en kraft på mellan 25 och 50 newton. Denna nivå av rivhållfasthet är lämplig för arbetsuppgifter där handskarna kan utsättas för måttliga påfrestningar som kan orsaka rivning, t.ex. allmän hantering och lätt industriellt arbete där vassa eller taggiga material hanteras mer sällan. Dessa handskar ger ett tillförlitligt skydd och hållbarhet i situationer där det finns en viss mekanisk risk, men som inte är alltför allvarlig.

  Puncture Resistance Level 1

  Den europeiska standarden EN 388:2016 behandlar punkteringsmotståndet hos skyddshandskar, med punkteringsmotstånd klassificerat från nivå 1 till 4. Ett resultat på nivå 1 innebär minimalt punkteringsmotstånd. Denna nivå av motstånd fastställs genom ett test med en standardiserad stift med en specificerad diameter och kraft. Under testet trycks stiftet mot materialet med en kraft på upp till 20 Newton för att bedöma hur väl handsken kan motstå penetration. En nivå 1-klassificering innebär att handsken ger ett grundläggande skydd mot små punkteringar eller stick, vilket är lämpligt för områden med minimal risk. De praktiska konsekvenserna av detta testresultat är att handskarna är lämpliga för lätta arbetsuppgifter där man inte förväntar sig någon större risk för punktering, men inte för hantering av vassa verktyg eller tung utrustning där ett högre penetrationsmotstånd skulle behövas. I praktiska affärstermer är nivå 1-handskar ett ekonomiskt val för lågriskmiljöer.

• EN 407:2004

  EN 407:2004 är en europeisk standard som specificerar säkerhetskraven för skyddshandskar för termiska risker. Den fastställer regler för utformning, konstruktion och testning av handskar som skyddar användarna mot värme och eld. Testerna omfattar mätningar av kontaktvärme, konvektiv värme, strålningsvärme, små stänk av smält metall och flamresistens. Standarden innehåller också krav på märkning och bruksanvisningar. Denna standard är en uppdaterad version av EN 407:1994 och är avsedd att skydda användarna mot termiska risker, såsom värme och flammor, och att hjälpa dem att välja en lämplig handske för deras specifika tillämpning.

  Test results

  Heat Contact Level 2

  Standarden EN 407:2004 gäller Skyddshandskar mot termiska risker (värme och/eller brand) och innehåller en rad föreskrivna termiska tester, var och en utformad för att bedöma specifika egenskaper hos skyddshandskar avsedda för olika värmerelaterade tillämpningar. Testresultatet som benämns Heat Contact Level 2 utvärderar specifikt handskmaterialets värmeisoleringsförmåga. En handske som uppnår nivå 2 har tillräcklig isolering för att fördröja en temperaturökning på 250°C i minst 15 sekunder när dess yta är i kontakt med en uppvärmd sond. Detta test innebär att handskmaterialet placeras mot en varm sond med definierade dimensioner och temperatur samtidigt som temperaturförändringar övervakas med en kalorimeter som är inbäddad i handsken för att mäta hur snabbt innertemperaturen stiger. En nivå 2-prestanda informerar upphandlare om att handsken ger måttligt skydd mot kontaktvärme, vilket är lämpligt för miljöer eller uppgifter där kortvarig kontakt med måttligt varma ytor kan förekomma, men där omfattande eller långvarig exponering inte förekommer. Detta säkerställer ett adekvat skydd för scenarier som kräver sådana specifika nivåer av värmebeständighet utan att vara överspecificerade för mindre krävande förhållanden.

  Heat Convection Level X

  Den europeiska standarden EN 407:2004 och dess bilaga för värmekonvektion nivå X är utformad för att mäta handskars skyddsförmåga när de utsätts för värme som överförs genom ett flytande medium, t.ex. luft eller ånga. Beteckningen nivå X anger specifikt att materialet inte uppfyllde de minimikrav som anges i testet, eller inte testades på grund av att det ansågs olämpligt för denna typ av exponering baserat på materialets beskaffenhet. Testmetoden för att fastställa detta innebär att man mäter den tid det tar för materialet att öka i temperatur med 24°C under standardiserade förhållanden med exponering för konvektionsvärme. Detta test är avgörande för att definiera skyddsutrustningens effektivitet under olika industriella förhållanden där värmekonvektion är en risk, och har därmed praktiska konsekvenser för yrkesverksamma som väljer lämplig skyddsutrustning samtidigt som de säkerställer efterlevnad av säkerhetsbestämmelser, särskilt i industrier som arbetar med högtemperaturmiljöer som metalltillverkning, glasbruk och andra liknande sektorer där konvektionsvärmerisker finns.

  Radiant Heat Level X

  EN 407:2004 är en europeisk standard som fastställer kraven för skyddshandskar för att skydda mot olika termiska risker, inklusive strålningsvärme. Beteckningen Nivå X för strålningsvärme anger att handskarna inte har testats för denna specifika typ av skydd, eller att de inte uppfyller de minimikriterier som fastställs i standarden för att motstå strålningsvärme. Detta innebär att handskarna inte är certifierade för skydd mot strålningsvärme, vilket innebär att värme överförs genom infraröda strålar från en värmekälla utan direktkontakt. Avsaknaden av en specifik skyddsnivå för strålningsvärme innebär att användare inte bör använda dessa handskar för uppgifter där betydande exponering för strålningsvärme förväntas. Istället kan dessa handskar vara lämpliga för andra typer av termiska risker som de är certifierade för, vilket säkerställer att användarna väljer rätt typ av skyddshandske baserat på de specifika faror som finns i deras arbetsmiljö. Klassificeringen bidrar till att förhindra felaktig användning av handskar och ökar arbetarnas säkerhet genom att tydligt ange begränsningarna i handskens skyddsegenskaper.

  Burning Behaviour Level X

  Standarden EN 407:2004 behandlar brännbarheten hos handskar som skyddar mot värme och/eller eld. En prestandanivå X i detta sammanhang anger att handsken inte har lämnats in för provning enligt den angivna delen av standarden eller att den inte har klarat provet.

  Metal Splash Resistance Level X

  Standarden EN 407:2004 specificerar olika skyddsnivåer för handskar mot termiska risker, inklusive metallstänkmotstånd. Ett resultat som är markerat som "Nivå X" enligt denna standard symboliserar att handskmaterialet antingen inte uppfyllde minimikraven för testning eller att inget specifikt test utfördes för denna risk. Testet för metallstänkmotstånd i EN 407:2004 innebär att handskmaterialet utsätts för stänk av smält metall för att fastställa hur mycket smält metall som krävs för att värma handskmaterialet till en sådan grad att det orsakar smärta eller skada på bäraren. Den praktiska innebörden av en "nivå X"-klassificering är att handskar som är märkta som sådana inte ska användas som skydd mot stänk av smält metall, vilket gör dem olämpliga för användning i miljöer där exponering för denna risk är sannolik.

  Molten Metal Resistance Level X

  EN 407:2004 är en europeisk standard som ger specifikationer för skyddshandskar för att skydda mot termiska risker, inklusive exponering för smälta metaller. Beteckningen Molten Metal Resistance Level X anger att handskarna inte har testats för denna specifika risk, eller att de inte uppfyller de minimikrav som anges i standarden för skydd mot stänk av smält metall. Detta innebär att handskarna antingen är olämpliga för användning i miljöer där det finns risk för kontakt med smälta metaller, eller att ytterligare tester krävs för att fastställa deras lämplighet. Vanligtvis innebär en sådan klassificering att handskarna inte ska användas för hantering av smälta metaller och endast bör övervägas för andra typer av termiska risker som anges i standarden, där exponering för smälta metaller inte är ett problem. Klassificeringen bidrar till att säkerställa att användarna väljer rätt typ av handske utifrån de specifika risker som finns i deras arbetsmiljö, vilket förhindrar felaktig användning och ökar säkerheten.

• EN 511:2006

  EN 511:2006 är en europeisk standard som fastställer krav för skydd mot kyla för handskar och vantar. Den omfattar faktorer som motståndskraft mot kyla, vattengenomträngning och andningsförmåga. Testerna måste utföras av ett certifierat laboratorium och måste visa att produkten uppfyller alla krav i standarden. Möjliga testresultat skulle omfatta godkänt/underkänt för varje krav samt specifika mätdata.

  Test results

  Cold Contact Level 1

  Standarden EN 511:2006 anger kraven för skyddshandskar som skyddar mot kalla miljöer. Prestanda för kontakt med kyla, nivå 1, anger en handsks skyddsnivå mot överförd kyla via fysisk kontakt med kalla föremål. För nivå 1 måste värmemotståndet vara högre än 0,025 men lägre än 0,050 m²°C/W. Testet för denna klassificering, det s.k. Contact Cold Test, innebär att handskmaterialet placeras på metallplattor som har kylts ned till olika specifika temperaturer. Temperaturfallet över testprovet mäts sedan för att avgöra hur effektivt handsken isolerar mot kyla. I praktiken ger en handske som uppnår nivå 1 i kontakt med kyla minimal värmeisolering och lämpar sig för miljöer där exponering för lätt kyla kan förväntas, men inte för extrema kylförhållanden.

  Convective Cold Level 1

  Standarden EN 511:2006 anger krav och provningsmetoder för handskar som är avsedda att skydda mot kalla miljöer, med fokus på faktorer som konvektiv kyla, kontaktkyla och vattengenomsläpplighet. Convective Cold-testet, särskilt på nivå 1, resulterar i en prestandanivå där värmeisoleringen (betecknad som TR) mätt i \(m^2°C/W\) ligger i intervallet 0,10 till mindre än 0,15. Denna mätning indikerar handskens förmåga att ge minimalt värmemotstånd mot kall luft. Convective Cold Test innebär att en handske placeras på en elektriskt uppvärmd handmodell, där den effekt som krävs för att hålla handen vid en inställd temperatur (vanligtvis cirka 30°C) i en kontrollerad kylmiljö mäts. Handskens prestandanivå bestäms utifrån hur mycket ström som behövs för att hålla handen varm när den omgivande temperaturen sjunker. Nivå 1 innebär en grundläggande nivå av isolering mot kall luft och är lämplig för miljöer där ett lätt köldskydd är tillräckligt, men är inte lämplig för strängare köldförhållanden. .

  Water Tightness Level 1

  EN 511:2006 är en europeisk standard som fokuserar på provning av skyddshandskars vattentäthet mot vatteninträngning. Syftet är att säkerställa att skyddshandskar har ett tillräckligt motstånd mot vatten. En nivå 1 i vattentäthet innebär att handskarna ger ett grundläggande skydd mot vatteninträngning, även om de kanske inte är lämpliga för långvarig exponering för våta förhållanden. Testmetoden innebär att handskarna placeras på en handformad form, fylls med vatten och sedan observeras om det finns några tecken på läckage under en viss period. De praktiska konsekvenserna av detta resultat för produktkategorin är att handskarna erbjuder en viss grad av skydd mot vattenexponering, vilket gör dem lämpliga för användning i milt våta eller kalla miljöer där endast begränsad exponering för vatten förväntas. De kanske dock inte är lämpliga för långvarig exponering för kraftigt regn eller nedsänkning i vatten.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• Oeko-Tex Standard 100

  Oeko-Tex Standard 100 är ett produktcertifieringsprogram för textilier som delas ut av Oeko-Tex Association. Programmet verifierar att textilprodukterna är fria från skadliga kemikalier. För att få använda märkningen Oeko-Tex Standard 100 måste en produkt uppfylla vissa krav som fastställts av Oeko-Tex Association och som bland annat omfattar gränser för halterna av skadliga ämnen som bekämpningsmedel, tungmetaller och formaldehyd. De textilprodukter som inspekteras och certifieras av Oeko-Tex kan använda Oeko-Tex Standard 100-märkningen på sina förpackningar för att visa att de är fria från skadliga kemikalier. Denna certifiering gäller alla typer av textilier, från råmaterial till färdiga produkter, och är globalt erkänd.