TEGERA Syntetisk handske 8830R

Standarder och märkning

• EN ISO 21420:2020

  EN ISO 21420:2020 är en europeisk standard som fastställer de allmänna kraven för handskydd, inklusive komfort, passform och smidighet.

  Fråga oss om standard testresultaten

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Puncture Resistance Level 2

  Standarden EN 388:2016 innehåller en bedömning av punkteringsmotståndet, där nivå 2 innebär att materialet har uppfyllt specifika kriterier för punkteringsmotstånd. Resultatet av nivå 2 i punkteringsmotstånd innebär att skyddshandsken eller materialet kan motstå en kraft på 60 till 100 newton innan det punkteras. Testmetoden som används innebär att man använder en standardiserad punkteringssond av stål som trycks mot materialet med en viss hastighet tills den tränger igenom det. Att uppnå ett punkteringsmotstånd på nivå 2 enligt EN 388:2006 innebär i princip att skyddsutrustningen ger ett måttligt skydd mot punktering, vilket gör den lämplig för miljöer där det finns risk för att stöta på vassa föremål som nålar, men som inte är överdrivet vassa eller utövar mycket stor kraft. Detta resultat kan vägleda upphandlingsprocessen genom att identifiera lämpliga skyddsnivåer för olika arbetsmiljöer, vilket bidrar till att upprätthålla säkerhetsstandarderna på ett effektivt sätt.

  Tear Resistance Level 4

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för bedömning av handskars skydd mot mekaniska faror, inklusive rivhållfasthet. Rivhållfasthetsnivå 4 representerar den högsta nivån av rivmotstånd som definieras i denna standard, vilket indikerar att handskarna kan motstå de mest betydande krafterna innan de rivs sönder. Enligt testmetoden utvärderas handskarna genom att man mäter den kraft som krävs för att riva sönder ett prov av handskmaterialet, och för nivå 4 krävs en kraft på över 75 Newton för att en reva ska uppstå och fortplanta sig. Denna höga nivå av rivhållfasthet är idealisk för användning i miljöer där handskar utsätts för betydande påfrestningar och potentiella skador, t.ex. inom tung industri, byggbranschen och vid hantering av material med vassa kanter. Handskar som uppnår denna nivå ger överlägsen hållbarhet och är viktiga för att garantera användarnas säkerhet i mekaniska högriskmiljöer, vilket förbättrar arbetseffektiviteten och minskar frekvensen av handskbyten.

  Abrasion Resistance Level 4

  EN 388:2016 använder en specifik testmetod för att mäta nötningsbeständigheten hos skyddshandskar; handskens material utsätts för sandpapper under tryck för att observera antalet cykler som krävs för att slita igenom materialet. Nivå 4 i den här standarden innebär att materialet har klarat 8 000 cykler innan det har blivit ett hål. I praktiken innebär detta att handskar som är klassificerade enligt nivå 4 för nötningsbeständighet har mycket hög motståndskraft mot genomnötning, vilket gör dem lämpliga för arbetsuppgifter som innebär betydande kontakt med grova ytor.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level X

  Standarden EN 388:2016, särskilt dess segment som hänvisar till ISO 13997-testet, är utformad för att bedöma skärmotståndet hos material som används i skyddshandskar. Ett resultat som betecknas som "Nivå X" innebär att testet inte har utförts och att produktens skärmotstånd inte kan garanteras.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level D

  Skärmotstånd enligt ISO 13997-resultatet under den europeiska standarden EN 388:2016 kvantifierar nivån på det motstånd ett material ger mot skärskador. Den angivna nivån från A till F beskriver graden av skärmotstånd, där nivå A är det lägsta och nivå F det högsta motståndet. Testmetoden innebär att ett rakt blad under belastning appliceras över materialets yta och att den belastning fastställs vid vilken bladet skär igenom med en standardlängd. Denna stränga testning är avgörande för produkter som skyddshandskar eller skyddskläder, där hög skärbeständighet ger bättre säkerhet och hållbarhet i miljöer där vassa föremål hanteras. Att förstå och följa denna standard hjälper till att skaffa lämplig skyddsutrustning som uppfyller säkerhetskraven och ger förväntat skydd för specifika riskexponeringar.

• EN 407:2020

  EN 407:2020 är en europeisk standard som specificerar säkerhetskraven för skyddshandskar för termiska risker. Den fastställer regler för utformning, konstruktion och testning av handskar som skyddar användare mot värme och eld. Testerna omfattar mätningar av kontaktvärme, konvektiv värme, strålningsvärme, små stänk av smält metall och flamresistens. Standarden innehåller också krav på märkning och bruksanvisningar. Denna standard är en uppdaterad version av EN 407:2004, den innehåller nya krav, testmetoder och prestandanivåer för att säkerställa att handskarna ger bättre skydd mot termiska risker som värme, brand och stänk av smält metall.

  Test results

  Heat Convection Level X

  Inom ramen för EU-standarden EN 407:2020 innebär ett testresultat som anger Värmekonvektionsnivå X att den testade skyddshandsken antingen inte uppfyller minimikraven eller inte har testats enligt detta kriterium. Det är viktigt att tolka en sådan märkning som att det inte finns något certifierat skydd mot konvektionsvärme, vilket kan innebära exponering för energiskt överförd värme via vätskor eller gaser. Den testmetod som används för att fastställa värmekonvektionsnivån innebär att man mäter den tid det tar för värme att överföras från en uppvärmd aluminiumcylinder genom handskmaterialet till den inre ytan där den kan komma i kontakt med huden, enligt specifikationen i standarden. Testapparaten mäter temperaturhöjningen inuti handsken för att bedöma dess värmeisolerande egenskaper. Praktiska konsekvenser av att uppnå "nivå X" i konvektionsvärmetestet tyder på att produkten antingen är olämplig för miljöer där konvektionsvärme är en risk, eller att den kräver ytterligare tester för att fastställa dess skyddsegenskaper under specifika förhållanden, vilket är avgörande information för upphandlingsbeslut i säkerhetsrelaterade industrier.

  Metal Splash Resistance Level X

  Standarden EN 407:2020 specificerar olika skyddsnivåer för handskar mot termiska risker, inklusive metallstänkmotstånd. Ett resultat som är markerat som "Nivå X" enligt denna standard symboliserar att handskmaterialet antingen inte uppfyllde minimikraven för testning eller att inget specifikt test utfördes för denna risk. Testet för metallstänkmotstånd i EN 407:2004 innebär att handskmaterialet utsätts för stänk av smält metall för att fastställa hur mycket smält metall som krävs för att värma handskmaterialet till en sådan grad att det orsakar smärta eller skada på bäraren. Den praktiska innebörden av en "nivå X"-klassificering är att handskar som är märkta som sådana inte ska användas som skydd mot stänk av smält metall, vilket gör dem olämpliga för användning i miljöer där exponering för denna risk är sannolik.

  Molten Metal Resistance Level X

  EN 407:2020 är en europeisk standard som ger specifikationer för skyddshandskar för att skydda mot termiska risker, inklusive exponering för smälta metaller. Beteckningen Molten Metal Resistance Level X indikerar att handskarna inte har testats för denna specifika risk, eller att de inte uppfyller minimikraven i standarden för skydd mot stänk av smält metall. Detta innebär att handskarna antingen är olämpliga för användning i miljöer där det finns risk för kontakt med smälta metaller, eller att ytterligare tester krävs för att fastställa deras lämplighet. Vanligtvis innebär en sådan klassificering att handskarna inte ska användas för hantering av smälta metaller och endast bör övervägas för andra typer av termiska risker som anges i standarden, där exponering för smälta metaller inte är ett problem. Klassificeringen bidrar till att säkerställa att användarna väljer rätt typ av handske utifrån de specifika risker som finns i arbetsmiljön, vilket förhindrar felaktig användning och ökar säkerheten.

  Heat Contact Level 2

  Standarden EN 407:2020 kretsar kring specifikationen för skyddshandskar mot termiska risker, såsom värme och flammor. Märkningen kontaktvärme nivå 2 anger handskar som ger måttligt skydd mot kontakt med värme och som kan motstå en specifik temperatur på upp till 250 °C under en minsta exponeringstid som bestäms av kraven för nivå 2. Denna skyddsnivå testas främst för att säkerställa att användare av dessa handskar säkert kan hantera måttligt heta ytor utan att drabbas av värmeskador. Under testet för värmekontakt exponeras ett handsksegment för en värmekälla vid en viss temperatur och den tid det tar för temperaturen inuti handsken att öka med ett visst antal grader (vanligtvis med 24 °C) mäts. Detta resultat innebär att handskarna ger tillräckligt skydd för uppgifter som innebär betydande men inte extrema temperaturer, vilket gör dem lämpliga för olika industriella, mekaniska och matlagningsoperationer där mellanliggande värmeskydd är nödvändigt.

  Burning Behaviour Level X

  Standarden EN 407:2020:s specificerade testresultat Nivå X för brännbeteende indikerar att testet antingen inte utfördes eller att provet inte var tillämpligt för testning enligt denna specifika parameter. Följaktligen kan ingen prestandanivå tilldelas enligt de kriterier som anges i standarden. Detta resultat är en del av ett bredare testprotokoll där skyddsnivåer för termiska faror fastställs för material, särskilt i handskar avsedda för värmehantering. Testmetoden utvärderar materialets förmåga att motstå att fatta eld och dess förbränningshastighet. För att bedöma brännbarheten utsätts provet för en liten låga och man observerar om det antänds, hur länge det brinner efter att lågan avlägsnats och hur det slocknar. Praktiska konsekvenser för produkter som får nivå X för brännbarhet kan vara osäkerhet i prestanda när de utsätts för termiska faror, vilket påverkar deras lämplighet för arbeten som innebär höga temperaturer eller direktkontakt med lågor.

  Radiant Heat Level X

  EN 407:2020 är en europeisk standard som fastställer kraven för skyddshandskar för att skydda mot olika termiska risker, inklusive strålningsvärme. Beteckningen Radiant Heat Level X anger att handskarna inte har testats för denna specifika typ av skydd, eller att de inte uppfyller de minimikriterier som fastställs i standarden för att motstå strålningsvärme. Detta innebär att handskarna inte är certifierade för skydd mot strålningsvärme, vilket innebär att värme överförs genom infraröda strålar från en värmekälla utan direktkontakt. Avsaknaden av en specifik skyddsnivå för strålningsvärme innebär att användare inte bör använda dessa handskar för uppgifter där betydande exponering för strålningsvärme förväntas. Istället kan dessa handskar vara lämpliga för andra typer av termiska risker som de är certifierade för, vilket säkerställer att användarna väljer rätt typ av skyddshandske baserat på de specifika faror som finns i deras arbetsmiljö. Klassificeringen bidrar till att förhindra felaktig användning av handskar och ökar arbetarnas säkerhet genom att tydligt ange begränsningarna i handskens skyddsegenskaper.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• PPE Kategori 2

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori 2 avser utrustning som är mer komplex och har en högre risknivå. Exempel på PPE kategori 2 är säkerhetshjälmar, hörselskydd och fallskyddsutrustning. I Europa måste PPE kategori 2 uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett system för kvalitetsstyrning och måste regelbundet kontrolleras av ett anmält organ.