TEGERA Syntetisk handske 666

Standarder och märkning

• EN ISO 21420:2020

  EN ISO 21420:2020 är en europeisk standard som fastställer de allmänna kraven för handskydd, inklusive komfort, passform och smidighet.

  Fråga oss om standard testresultaten

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Tear Resistance Level 4

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för bedömning av handskars skydd mot mekaniska faror, inklusive rivhållfasthet. Rivhållfasthetsnivå 4 representerar den högsta nivån av rivmotstånd som definieras i denna standard, vilket indikerar att handskarna kan motstå de mest betydande krafterna innan de rivs sönder. Enligt testmetoden utvärderas handskarna genom att man mäter den kraft som krävs för att riva sönder ett prov av handskmaterialet, och för nivå 4 krävs en kraft på över 75 Newton för att en reva ska uppstå och fortplanta sig. Denna höga nivå av rivhållfasthet är idealisk för användning i miljöer där handskar utsätts för betydande påfrestningar och potentiella skador, t.ex. inom tung industri, byggbranschen och vid hantering av material med vassa kanter. Handskar som uppnår denna nivå ger överlägsen hållbarhet och är viktiga för att garantera användarnas säkerhet i mekaniska högriskmiljöer, vilket förbättrar arbetseffektiviteten och minskar frekvensen av handskbyten.

  Puncture Resistance Level 1

  Den europeiska standarden EN 388:2016 behandlar punkteringsmotståndet hos skyddshandskar, med punkteringsmotstånd klassificerat från nivå 1 till 4. Ett resultat på nivå 1 innebär minimalt punkteringsmotstånd. Denna nivå av motstånd fastställs genom ett test med en standardiserad stift med en specificerad diameter och kraft. Under testet trycks stiftet mot materialet med en kraft på upp till 20 Newton för att bedöma hur väl handsken kan motstå penetration. En nivå 1-klassificering innebär att handsken ger ett grundläggande skydd mot små punkteringar eller stick, vilket är lämpligt för områden med minimal risk. De praktiska konsekvenserna av detta testresultat är att handskarna är lämpliga för lätta arbetsuppgifter där man inte förväntar sig någon större risk för punktering, men inte för hantering av vassa verktyg eller tung utrustning där ett högre penetrationsmotstånd skulle behövas. I praktiska affärstermer är nivå 1-handskar ett ekonomiskt val för lågriskmiljöer.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level C

  Standarden EN 388:2016 behandlar handskars skärmotstånd på ett heltäckande sätt med hjälp av testmetoden ISO 13997, där nivå C innebär att handsken kan motstå krafter på mellan 10 och 14 newton vid skärning. Denna nivå av skärmotstånd ger ett medelhögt skydd mot skärskador, lämpligt för hanteringsuppgifter där det finns en betydande risk för skärskador från vassa föremål men där den högsta nivån av skärmotstånd inte är nödvändig. Själva ISO 13997-testet är ett mer detaljerat och tydligt sätt att bedöma materialets skärskydd med ett rakt blad under varierande belastning, till skillnad från Coup-testet som användes tidigare och som kunde göra bladet trubbigt. I grund och botten är nivå C-handskar utformade för robust handskydd i miljöer där risken för skärskador är betydande men inte i den mest extrema änden av skalan, vilket gör dem lämpliga för branscher som bygg och tillverkning där vassa verktyg och material ofta hanteras.

  Abrasion Resistance Level 2

  EN 388:2016 är en uppdaterad europeisk standard som anger kriterier för provning av handskar för att skydda mot mekaniska risker, inklusive nötning, skärsår, rivsår och punktering. Nötningsbeständighetsnivå 2 inom denna standard indikerar en måttlig skyddsnivå mot slitage från grova material. Testet av nötningsbeständighet innebär att handskmaterialet utsätts för upprepade cykler med sandpapper under tryck tills materialet slits igenom. Nötningsbeständighet på nivå 2 innebär att handskarna klarar mellan 500 och 1999 cykler innan de blir genomträngda. Denna skyddsnivå är lämplig för arbetsuppgifter som innebär hantering av eller kontakt med slipande material, men inte på en extrem eller tung nivå. Handskar med nötningsbeständighet på nivå 2 är väl lämpade för allmänna hanteringsuppgifter och erbjuder hållbarhet och skydd för att förlänga handskens livslängd samtidigt som de bibehåller god fingerkänsla och komfort.

• EN 407:2020

  EN 407:2020 är en europeisk standard som specificerar säkerhetskraven för skyddshandskar för termiska risker. Den fastställer regler för utformning, konstruktion och testning av handskar som skyddar användare mot värme och eld. Testerna omfattar mätningar av kontaktvärme, konvektiv värme, strålningsvärme, små stänk av smält metall och flamresistens. Standarden innehåller också krav på märkning och bruksanvisningar. Denna standard är en uppdaterad version av EN 407:2004, den innehåller nya krav, testmetoder och prestandanivåer för att säkerställa att handskarna ger bättre skydd mot termiska risker som värme, brand och stänk av smält metall.

  Test results

  Heat Convection Level 3

  Standarden EN 407:2020 anger krav och provningsmetoder för skyddshandskar i förhållande till värme och/eller brand. Ett resultat för värmekonvektion på nivå 3 indikerar att handskarna kan motstå en viss nivå av värmeöverföring genom konvektion under en viss tid innan innertemperaturen ökar med mer än 24 °C. Testmetoden innebär att handskmaterialet placeras mellan en värmekälla och en kalorimeter och att man mäter den tid det tar för temperaturen att öka. Den praktiska innebörden av att skyddshandskar uppnår nivå 3 i värmekonvektion är att de erbjuder en måttlig skyddsnivå mot risker från konvektiv värme, vilket gör dem lämpliga för miljöer där värmerisker förekommer men inte är överdrivet höga. Dessa handskar kan vara avgörande för yrkesgrupper som brandmän, gjuteriarbetare och i vissa tillverkningsprocesser där indirekt värme är en faktor.

  Burning Behaviour Level 4

  Standarden EN 407:2020 anger kraven för skyddshandskar som är avsedda att skydda mot termiska risker som värme och/eller brand. För nivå 4 i 2020 års uppdatering av standarden måste handskarna uppfylla stränga krav efter exponering för brand. De ska uppvisa en efterflamningstid på högst 2 sekunder och en efterglödningstid på högst 5 sekunder. Denna skyddsnivå är avgörande för miljöer med hög risk för exponering för intensiva och ihållande flammor och ger maximal säkerhet för bäraren under farliga förhållanden.

  Heat Contact Level 1

  EN 407:2020 fastställer standarden för utvärdering av skyddshandskars prestanda mot termiska risker. Ett resultat på nivå 1 för värmekontakt indikerar minimalt skydd, där handskmaterialet kan fördröja överföringen av värme från en yta på 100 °C (212 °F) i minst 15 sekunder. Detta testresultat fastställs med hjälp av metod EN ISO 12127-1, där ett handskeprov exponeras för en het yta med en viss temperatur och tiden mäts tills handskens innertemperatur stiger med en viss grad. För inköpare innebär nivå 1 att handsken är lämplig för miljöer med låga värmerisker och ger ett kortvarigt kontaktskydd som kan vara avgörande för arbetsuppgifter som innebär tillfällig, snabb kontakt med varma föremål utan kontinuerlig exponering för hög värme.

  Molten Metal Resistance Level X

  EN 407:2020 är en europeisk standard som ger specifikationer för skyddshandskar för att skydda mot termiska risker, inklusive exponering för smälta metaller. Beteckningen Molten Metal Resistance Level X indikerar att handskarna inte har testats för denna specifika risk, eller att de inte uppfyller minimikraven i standarden för skydd mot stänk av smält metall. Detta innebär att handskarna antingen är olämpliga för användning i miljöer där det finns risk för kontakt med smälta metaller, eller att ytterligare tester krävs för att fastställa deras lämplighet. Vanligtvis innebär en sådan klassificering att handskarna inte ska användas för hantering av smälta metaller och endast bör övervägas för andra typer av termiska risker som anges i standarden, där exponering för smälta metaller inte är ett problem. Klassificeringen bidrar till att säkerställa att användarna väljer rätt typ av handske utifrån de specifika risker som finns i arbetsmiljön, vilket förhindrar felaktig användning och ökar säkerheten.

  Radiant Heat Level 1

  EN 407:2020 är en europeisk standard som specificerar prestandakrav för skyddshandskar som är utformade för att skydda mot olika termiska risker, inklusive strålningsvärme. Radiant Heat Level 1 anger den lägsta skyddsnivån enligt denna standard, vilket innebär att handskarna ger grundläggande motstånd mot strålningsvärme. Specifikt innebär denna nivå att handskarna kan fördröja överföringen av värme från en strålningsvärmekälla till huden i minst 7 sekunder innan handskbäraren känner smärta. Testmetoden innebär att handskmaterialet utsätts för en värmestrålning och att man mäter den tid det tar för temperaturen på handskens insida att öka med en viss mängd. Handskar som uppfyller nivå 1 är lämpliga för miljöer där exponeringen för strålningsvärme är minimal och inte intensiv, t.ex. vissa allmänna underhållsarbeten i närheten av källor med mild strålningsvärme. Denna grundläggande skyddsnivå bidrar till att minska risken för brännskador vid kortvarig eller lågintensiv exponering för strålningsvärme.

  Metal Splash Resistance Level 0

  Standarden EN 407:2020, särskilt avseende Metal Splash Resistance Level 0, är utformad för att kategorisera handskars skyddsförmåga mot stänk av smält metall. Ett resultat på nivå 0 innebär att handskarna inte har uppfyllt minimikravet för att ge skydd mot stänk av smält metall, enligt de specifika tester som beskrivs i denna standard. Den testmetod som används innebär att handskmaterialet utsätts för stänk av smält metall och att graden av nedbrytning eller penetration av handsken bedöms. Detta innebär att man mäter massan av smält metall som krävs för att orsaka hålbildning eller skada på handskmaterialet. I praktiken innebär ett resultat på nivå 0 att dessa handskar inte bör användas i miljöer där exponering för stänk av smält metall är möjlig, eftersom de inte ger det skydd som krävs. I miljöer med sådana risker krävs handskar med en högre prestandanivå enligt samma standard för att garantera användarens säkerhet.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• PPE Kategori 2

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori 2 avser utrustning som är mer komplex och har en högre risknivå. Exempel på PPE kategori 2 är säkerhetshjälmar, hörselskydd och fallskyddsutrustning. I Europa måste PPE kategori 2 uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett system för kvalitetsstyrning och måste regelbundet kontrolleras av ett anmält organ.