TEGERA Läderhandske 52

Standarder och märkning

• EN 420:2003+A1:2009

  EN 420:2003+A1:2009 är en europeisk standard som fastställer de allmänna kraven för handskydd, inklusive komfort, passform och fingerfärdighet. Prestandakraven omfattar motståndskraft mot nötning, skärning, rivning, punktering och slag. Testresultaten bör visa att handskarna uppfyller dessa krav.

  Fråga oss om standard testresultaten

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Tear Resistance Level 3

  EN 388:2016 är en europeisk standard som anger metoder för provning av skyddshandskars motståndskraft mot mekaniska risker, såsom nötning, skärsår, punktering och rivning. Rivhållfasthetsnivå 3 indikerar en hög skyddsnivå, där handskarna kan motstå betydande rivkrafter. Testet för att fastställa rivhållfasthet innebär att handskmaterialet utsätts för en mekanisk kraft tills det rivs sönder, varvid den kraft som krävs för att initiera och fortsätta rivningen mäts. För nivå 3 måste handskarna tåla en kraft på mellan 50 och 75 Newton innan de rivs sönder. Denna robusta nivå av rivhållfasthet är särskilt lämplig för krävande miljöer där handskar utsätts för aktiviteter som kan orsaka omfattande slitage eller rivning, t.ex. hantering av tunga eller grova material, industriell montering och byggnadsarbeten. Handskar med denna rivhållfasthet ger ökad hållbarhet och säkerhet, vilket minskar risken för skador och ökar handskens livslängd under tuffa arbetsförhållanden.

  Abrasion Resistance Level 3

  EN 388:2016 är en europeisk standard som ger riktlinjer för bedömning av handskars skyddsnivåer mot mekaniska risker, t.ex. nötning, skärsår, rivsår och punktering. Nötningsbeständighetsnivå 3 anger en högre skyddsnivå, vilket innebär att handskarna kan motstå mer intensivt slitage från grova material. Enligt standarden innebär testet av nötningsbeständighet att handskmaterialet gnuggas mot sandpapper under ett visst tryck tills det är genomnött. För nötningsbeständighet på nivå 3 krävs att handskarna klarar 2000 till 7999 nötningscykler. Denna förbättrade hållbarhetsnivå är lämplig för arbetsuppgifter som innebär mer frekvent eller intensiv kontakt med slipande ytor, t.ex. byggnadsarbete, träbearbetning och hantering av byggmaterial. Handskar med nötningsbeständighet på nivå 3 erbjuder en robust barriär mot slitage, vilket förlänger handskens livslängd och ger ökat skydd för bärarens händer, vilket minskar risken för skador i mer krävande arbetsmiljöer.

  Cut Resistance, Coup Test Level 0

  Standarden EN 388:2016 anger krav och provningsmetoder för skyddshandskar med avseende på fysiska och mekaniska angrepp genom nötning, skärsår från blad, rivning, punktering och slagtålighet. Ett resultat på nivå 0 för skärmotstånd i denna standard innebär att de skyddshandskar som utvärderas ger mycket minimalt eller inget skydd alls mot skärrisker. Coup-testet, som används för att fastställa detta resultat, innebär att ett cirkulärt blad roteras under konstant tryck mot handskmaterialet tills det skärs igenom. Detta test bedömer specifikt hur väl handskmaterial kan motstå skärkrafter från ett vasst, cirkulärt blad. För upphandlare innebär resultatet att handskar med skärmotståndsnivå 0 är olämpliga i miljöer där det finns risk för handskador från vassa föremål, eftersom de ger den lägsta skärmotståndsnivån enligt EN 388:2016.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level X

  Standarden EN 388:2016, särskilt dess segment som hänvisar till ISO 13997-testet, är utformad för att bedöma skärmotståndet hos material som används i skyddshandskar. Ett resultat som betecknas som "Nivå X" innebär att testet inte har utförts och att produktens skärmotstånd inte kan garanteras.

  Puncture Resistance Level 2

  Standarden EN 388:2016 innehåller en bedömning av punkteringsmotståndet, där nivå 2 innebär att materialet har uppfyllt specifika kriterier för punkteringsmotstånd. Resultatet av nivå 2 i punkteringsmotstånd innebär att skyddshandsken eller materialet kan motstå en kraft på 60 till 100 newton innan det punkteras. Testmetoden som används innebär att man använder en standardiserad punkteringssond av stål som trycks mot materialet med en viss hastighet tills den tränger igenom det. Att uppnå ett punkteringsmotstånd på nivå 2 enligt EN 388:2006 innebär i princip att skyddsutrustningen ger ett måttligt skydd mot punktering, vilket gör den lämplig för miljöer där det finns risk för att stöta på vassa föremål som nålar, men som inte är överdrivet vassa eller utövar mycket stor kraft. Detta resultat kan vägleda upphandlingsprocessen genom att identifiera lämpliga skyddsnivåer för olika arbetsmiljöer, vilket bidrar till att upprätthålla säkerhetsstandarderna på ett effektivt sätt.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• PPE Kategori 2

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori 2 avser utrustning som är mer komplex och har en högre risknivå. Exempel på PPE kategori 2 är säkerhetshjälmar, hörselskydd och fallskyddsutrustning. I Europa måste PPE kategori 2 uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett system för kvalitetsstyrning och måste regelbundet kontrolleras av ett anmält organ.