meshFlex PRIME skärskyddshandske

Standarder och märkning

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Tear Resistance Level 4

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för bedömning av handskars skydd mot mekaniska faror, inklusive rivhållfasthet. Rivhållfasthetsnivå 4 representerar den högsta nivån av rivmotstånd som definieras i denna standard, vilket indikerar att handskarna kan motstå de mest betydande krafterna innan de rivs sönder. Enligt testmetoden utvärderas handskarna genom att man mäter den kraft som krävs för att riva sönder ett prov av handskmaterialet, och för nivå 4 krävs en kraft på över 75 Newton för att en reva ska uppstå och fortplanta sig. Denna höga nivå av rivhållfasthet är idealisk för användning i miljöer där handskar utsätts för betydande påfrestningar och potentiella skador, t.ex. inom tung industri, byggbranschen och vid hantering av material med vassa kanter. Handskar som uppnår denna nivå ger överlägsen hållbarhet och är viktiga för att garantera användarnas säkerhet i mekaniska högriskmiljöer, vilket förbättrar arbetseffektiviteten och minskar frekvensen av handskbyten.

  Abrasion Resistance Level 4

  EN 388:2016 använder en specifik testmetod för att mäta nötningsbeständigheten hos skyddshandskar; handskens material utsätts för sandpapper under tryck för att observera antalet cykler som krävs för att slita igenom materialet. Nivå 4 i den här standarden innebär att materialet har klarat 8 000 cykler innan det har blivit ett hål. I praktiken innebär detta att handskar som är klassificerade enligt nivå 4 för nötningsbeständighet har mycket hög motståndskraft mot genomnötning, vilket gör dem lämpliga för arbetsuppgifter som innebär betydande kontakt med grova ytor.

• EN 13997:1999

  EN 13997:1999 är en europeisk standard för brandspjäll. Brandspjäll är anordningar som installeras i byggnader för att stoppa spridningen av eld och rök. Standarden anger hur dessa anordningar ska utformas, installeras och kontrolleras för att säkerställa att de fungerar väl. Den talar också om hur väl anordningarna ska fungera under en brand, till exempel hur länge de kan hindra brand och rök från att spridas. Testresultaten visar om brandspjäll uppfyller kraven i standarden och fungerar som de ska under en brand.

  Test results

  Cut Resistance Level F

  Standarden EN 13997:1999 avser bedömning av skärskyddsnivån hos material, särskilt sådana som används i hand- och armskydd. Ett testresultat som indikerar en skärmotståndsnivå på F innebär att materialet klarar krafter på över 30 newton. Testmetoden EN ISO 13997 för skärmotstånd är en viktig utvärdering för material där traditionella tester inte räcker till på grund av materialets förmåga att göra ett blad trubbigt. Metoden använder en TDM-testmaskin med ett rakt blad för engångsbruk som rör sig över ett prov en enda gång. Den kraft som krävs för att göra snittet samt det avstånd som bladet färdas innan det tränger igenom materialet registreras. Resultaten kvantifierar skärmotståndet på en nivå från A till F, där högre nivåer indikerar bättre prestanda. Om ett material t.ex. klassificeras enligt nivå F innebär det att det har lyckats motstå en högre kraft innan det skärs igenom och därmed erbjuder ett överlägset skydd mot vassa föremål. Denna nivå av motståndskraft är särskilt värdefull i industriella miljöer där skydd mot vassa instrument är avgörande, och påverkar beslut om upphandling för sektorer som metallstämpling, avfallshantering eller återvinning där risken för skärsår och rivsår är betydande.

• Livsmedelsgodkänd

  Med livsmedelssäker avses säkerheten hos livsmedelsprodukter som används eller konsumeras av människor. I Europa regleras livsmedelssäkerheten av Europeiska unionen (EU) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Dessa organisationer fastställer standarder och krav för livsmedelsprodukter för att se till att de är säkra att äta. För att anses vara "livsmedelssäker" i Europa måste en produkt uppfylla dessa standarder och vara fri från skadliga ämnen. Detta innebär bland annat att den ska vara fri från skadliga bakterier, bekämpningsmedel och andra föroreningar. Livsmedelsprodukter som inte uppfyller dessa standarder får inte säljas eller användas i EU.