Standarder och märkning

• EN 61340-5-1:2016

  EN 61340-5-1:2016 är en europeisk standard som definierar krav och testmetoder för att mäta prestandan hos skyddskläder för ESD (elektrostatisk urladdning). Denna standard omfattar prestanda hos kläder, inklusive material, design och konstruktion, som är avsedda att skydda människokroppen mot elektrostatiska urladdningar, vilket är en typ av elektrisk stöt som orsakas av uppbyggnad av statisk elektricitet på kroppen eller kläderna. Standarden omfattar också testmetoder för att utvärdera klädernas prestanda, inklusive tester för elektrisk styrka, laddningsavveckling och motståndskraft mot penetration av elektrostatiska laddningar. Testresultaten måste visa att kläderna uppfyller eller överträffar de prestanda som krävs och andra krav som anges i standarden.

  Test results

  Electrostatic Discharge Antistatic

  Standarden EN 61340-5-1:2016 anger krav och provningsmetoder för material och produkter som kontrollerar elektrostatisk urladdning för att förhindra skador eller funktionsfel på elektronik/komponenter i känsliga miljöer. När en produkt är märkt som antistatisk enligt denna standard betyder det att materialet eller skyddsutrustningen har egenskaper som förhindrar uppbyggnad av statisk elektricitet genom att låta den försvinna. Detta resultat innebär i allmänhet ett ytmotstånd i ett specifikt intervall eller innehåller material som avleder elektrostatiska laddningar. Testning av antistatiska egenskaper omfattar vanligtvis mätning av materialets eller produktens resistans genom att applicera en spänning över det och bestämma dess resistans med hjälp av verktyg som en elektrostatisk voltmeter eller en ytresistansmätare. Detta test är viktigt i miljöer som elektronisk montering eller explosiva atmosfärer, där statisk urladdning kan vara skadlig. Korrekt märkta material enligt EN 61340-5-1:2016 säkerställer att produkterna är säkra att använda i miljöer där elektrostatiska urladdningar kan utgöra en risk, och skyddar därmed känslig utrustning eller miljöer från elektrostatiska skador.

• EN ISO 20345:2011

  Test results

  General Requirements HRO

  HRO-resultatet som anges i standarden EN ISO 20345:2011 avser värmebeständigheten hos yttersulan på skyddsskor. Detta testresultat bekräftar att yttersulan kan motstå exponering för höga temperaturer utan att dess fysiska egenskaper och prestanda försämras. Testmetoden kräver att skodonets yttersula utsätts för 300°C i minst 60 sekunder under specificerade förhållanden, under vilka yttersulan inte får smälta eller spricka, vilket säkerställer att den fortsätter att ge skydd mot heta miljöer. Eftersom HRO-klassificeringen intygar värmebeständighet är denna egenskap särskilt viktig i branscher som metallurgi eller byggbranschen, där kontakt med heta ytor är en vanlig risk. Att förstå detta resultat kan hjälpa inköpare att hitta lämpliga skyddsskor som uppfyller kraven på hållbarhet och prestanda i arbetsförhållanden med höga temperaturer.

  General Requirements CI

  CI-beteckningen i standarden EN ISO 20345:2011 avser skodonens isoleringsförmåga mot kyla. Denna specifikation anger att skorna erbjuder isolering mot kalla förhållanden, vilket skyddar bärarens fötter från miljöer med låga temperaturer. Testmetoden för att fastställa detta innebär att man mäter temperaturminskningen inuti skon när den utsätts för kalla förhållanden under en viss period. Denna prestanda är avgörande för skor som används under förhållanden där exponering för kyla är betydande, vilket garanterar säkerhet och komfort för bäraren i sådana miljöer. De praktiska konsekvenserna för skyddsskor i denna kategori är bland annat förbättrad säkerhet och prestanda för arbetstagarna i kalla klimat, vilket är tillämpligt inom branscher som byggverksamhet, kylförvaring och utomhusarbete under vinterförhållanden.

  General Requirements CR

  Standarden EN ISO 20345:2011 omfattar allmänna krav på skyddsskor för att säkerställa att de ger tillräckligt skydd i olika arbetsmiljöer. Beteckningen "CR" innebär att skorna har en skärskyddande ovandel som ger ett förbättrat skydd. Testmetoden innebär att man bedömer materialets motståndskraft mot splittring eller sprickbildning under vissa förhållanden, som simulerar verkliga industriella faror med vassa föremål eller ytor. I praktiken säkerställer detta resultat att skorna är lämpliga för miljöer där det finns risk för att material spricker eller fastnar, vilket ger användaren viktiga säkerhetsfördelar.

  General Requirements S3

  Standarden EN ISO 20345:2011 anger de allmänna säkerhetskraven för skyddsskor som används inom olika branscher. S3-beteckningen enligt denna standard innebär att skorna har uppfyllt vissa kriterier, inklusive grundläggande tåskydd, antistatiska egenskaper, energiabsorption i sätesregionen, vattentålighet, helt sluten häl, klossförsedd yttersula och penetrationsmotstånd med en mellansula av stål. Denna klassificering omfattar specifika testmetoder som kompressions- och slagprov för tåskydd, antistatiska motståndsprov, kontroll av energiabsorption i hälpartiet, vattenpenetrations- och absorptionsprov för att fastställa övermaterialets motståndskraft och penetrationsmotståndsprov för att säkerställa yttersulans och mellansulans skyddande egenskaper. För industrier som kräver skyddsskor som kan motstå mekaniska risker, fukt och vassa föremål garanterar ett S3-resultat en hög säkerhetsnivå, vilket gör skor som uppfyller detta krav lämpliga för miljöer med ökad fukt och risk för att vassa föremål penetrerar foten.

  General Requirements M

  Standarden EN ISO 20345:2011 anger minimikraven för skyddsskor som används på arbetsplatsen för att skydda mot olika risker. M-märkningen innebär att skyddsskorna har metatarsalskydd, vilket innebär att skons ovansida är förstärkt för att skydda fotens ovansida där metatarsalbenen sitter. Testmetoden för att fastställa överensstämmelse med EN ISO 20345:2011 innebär att man bedömer skons egenskaper och testar att ovandelen skyddar mot yttre krafter. För en produkt i den här kategorin innebär en godkänd standard att den är tillräckligt säker för att användas under de föreskrivna arbetsförhållandena, vilket garanterar användarsäkerhet och efterlevnad av regelverket på EU-marknaden.

  General Requirements HI

  Resultatet HI för Allmänna krav i standarden EN ISO 20345:2011 indikerar att skorna har utvärderats för isolering mot värme. Detta särskilda resultat innebär att skorna kan erbjuda en viss nivå av skydd mot värme, vilket säkerställer att användarens fötter är isolerade när de utsätts för höga temperaturer. Testet för detta krav innebär att man bedömer skodonets förmåga att isolera mot värme under kontrollerade testförhållanden. Med tanke på de praktiska konsekvenserna tyder detta resultat på att skorna är lämpliga för miljöer där exponering för värme är en betydande faktor, t.ex. i gjuterier eller stålverk, och därmed skyddar bärarens fötter mot termiska risker. Detta är avgörande för upphandlare när de överväger skyddsskor för sektorer där värmeresistens är av största vikt, för att säkerställa efterlevnad av säkerhetsföreskrifter och kriterier för skyddsprestanda.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• Textilier

  Textilier är material som tillverkas av fibrer, till exempel bomull, ull eller polyester. I Europa finns det regler för hur textilier ska tillverkas, säljas och märkas. Dessa regler fastställs av Europeiska unionen. Dessa regler säkerställer att textilier är säkra och inte innehåller skadliga kemikalier, att de är korrekt märkta och att användningen av vissa farliga kemikalier är förbjuden. Reglerna är till för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet samt miljön. Företag som tillverkar eller säljer textilier i EU måste följa dessa regler.