Standarder och märkning

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Cut Resistance, ISO 13997 Level D

  Skärmotstånd enligt ISO 13997-resultatet under den europeiska standarden EN 388:2016 kvantifierar nivån på det motstånd ett material ger mot skärskador. Den angivna nivån från A till F beskriver graden av skärmotstånd, där nivå A är det lägsta och nivå F det högsta motståndet. Testmetoden innebär att ett rakt blad under belastning appliceras över materialets yta och att den belastning fastställs vid vilken bladet skär igenom med en standardlängd. Denna stränga testning är avgörande för produkter som skyddshandskar eller skyddskläder, där hög skärbeständighet ger bättre säkerhet och hållbarhet i miljöer där vassa föremål hanteras. Att förstå och följa denna standard hjälper till att skaffa lämplig skyddsutrustning som uppfyller säkerhetskraven och ger förväntat skydd för specifika riskexponeringar.

  Tear Resistance Level 4

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för bedömning av handskars skydd mot mekaniska faror, inklusive rivhållfasthet. Rivhållfasthetsnivå 4 representerar den högsta nivån av rivmotstånd som definieras i denna standard, vilket indikerar att handskarna kan motstå de mest betydande krafterna innan de rivs sönder. Enligt testmetoden utvärderas handskarna genom att man mäter den kraft som krävs för att riva sönder ett prov av handskmaterialet, och för nivå 4 krävs en kraft på över 75 Newton för att en reva ska uppstå och fortplanta sig. Denna höga nivå av rivhållfasthet är idealisk för användning i miljöer där handskar utsätts för betydande påfrestningar och potentiella skador, t.ex. inom tung industri, byggbranschen och vid hantering av material med vassa kanter. Handskar som uppnår denna nivå ger överlägsen hållbarhet och är viktiga för att garantera användarnas säkerhet i mekaniska högriskmiljöer, vilket förbättrar arbetseffektiviteten och minskar frekvensen av handskbyten.

  Puncture Resistance Level 4

  Standarden EN 388:2016 innehåller ett test för punkteringsmotstånd, där ett resultat på nivå 4 indikerar en skyddsprestanda som kan motstå en kraft på mellan 100 och 150 newton. Denna specifika nivå av punkteringsmotstånd återspeglar en betydande skyddsförmåga och ger ett väsentligt skydd mot punktering från spetsiga föremål som spikar eller trådar. Testmetoden omfattar användning av en standardpenna med en viss diameter, som pressas mot provmaterialet med ökande kraft tills den punkterar materialet. En maskin som används för detta test mäter den kraft som utövas i det ögonblick materialet punkteras. De praktiska konsekvenserna av detta resultat för produkter som handskar eller skyddskläder innebär att de är lämpliga för miljöer där det finns en hög risk att stöta på medelstora till vassa föremål som kan tränga igenom mindre motståndskraftiga material, vilket garanterar högre säkerhetsstandarder för arbetare i sådana förhållanden. Denna nivå av punkteringsbeständighet är särskilt viktig i branscher som bygg- och anläggningsindustrin eller avfallshantering där vassa föremål är vanligt förekommande.

  Abrasion Resistance Level 4

  EN 388:2016 använder en specifik testmetod för att mäta nötningsbeständigheten hos skyddshandskar; handskens material utsätts för sandpapper under tryck för att observera antalet cykler som krävs för att slita igenom materialet. Nivå 4 i den här standarden innebär att materialet har klarat 8 000 cykler innan det har blivit ett hål. I praktiken innebär detta att handskar som är klassificerade enligt nivå 4 för nötningsbeständighet har mycket hög motståndskraft mot genomnötning, vilket gör dem lämpliga för arbetsuppgifter som innebär betydande kontakt med grova ytor.

• EN 407:2004

  EN 407:2004 är en europeisk standard som specificerar säkerhetskraven för skyddshandskar för termiska risker. Den fastställer regler för utformning, konstruktion och testning av handskar som skyddar användarna mot värme och eld. Testerna omfattar mätningar av kontaktvärme, konvektiv värme, strålningsvärme, små stänk av smält metall och flamresistens. Standarden innehåller också krav på märkning och bruksanvisningar. Denna standard är en uppdaterad version av EN 407:1994 och är avsedd att skydda användarna mot termiska risker, såsom värme och flammor, och att hjälpa dem att välja en lämplig handske för deras specifika tillämpning.

  Test results

  Heat Convection Level 3

  EN 407:2004 är en Europastandard som anger krav och provningsmetoder för skyddshandskar avsedda att skydda mot termiska risker, inklusive värme från konvektion. Standarden klassificerar den skyddsnivå som handskarna ger mot olika former av värme och brand. För testresultatet "Nivå 3" enligt EN 407:2004 i kategorin värmekonvektion, indikerar denna nivå att handsken ger måttligt skydd mot konvektiv värme. Specifikt innebär det att handsken klarar ett värmeöverföringsindex (HTI) på 10 till 20 sekunder innan användaren börjar känna smärta från en värmekälla, vilket ger ett betydande skydd i miljöer där exponering för måttliga nivåer av konvektiv värme förekommer.

  Molten Metal Resistance Level X

  EN 407:2004 är en europeisk standard som ger specifikationer för skyddshandskar för att skydda mot termiska risker, inklusive exponering för smälta metaller. Beteckningen Molten Metal Resistance Level X anger att handskarna inte har testats för denna specifika risk, eller att de inte uppfyller de minimikrav som anges i standarden för skydd mot stänk av smält metall. Detta innebär att handskarna antingen är olämpliga för användning i miljöer där det finns risk för kontakt med smälta metaller, eller att ytterligare tester krävs för att fastställa deras lämplighet. Vanligtvis innebär en sådan klassificering att handskarna inte ska användas för hantering av smälta metaller och endast bör övervägas för andra typer av termiska risker som anges i standarden, där exponering för smälta metaller inte är ett problem. Klassificeringen bidrar till att säkerställa att användarna väljer rätt typ av handske utifrån de specifika risker som finns i deras arbetsmiljö, vilket förhindrar felaktig användning och ökar säkerheten.

  Metal Splash Resistance Level 4

  EN 407:2004 är en europeisk standard som fokuserar på att bedöma handskars skyddsförmåga mot termiska risker, inklusive faror som stänk av smält metall. Metal Splash Resistance Level 4 representerar en avancerad skyddsnivå, där handskarna är utformade för att hantera betydande exponering för smält metall. Denna prestandanivå innebär att handskarna effektivt kan motstå minst 35 droppar smält metall, vilket skyddar användaren utan att metallen tränger igenom handskmaterialet i någon större utsträckning. Testet innebär att man simulerar förhållanden där smält metall stänker på handsken och bedömer handskens förmåga att förhindra att smält metall fastnar och orsakar brännskador. Handskar som uppnår nivå 4 är idealiska för tunga industriella applikationer som stålverk, gjuterier och svetsning, där frekvent och betydande kontakt med smält metall förekommer. Den här skyddsnivån är avgörande för att upprätthålla säkerheten och förhindra allvarliga skador i miljöer med höga termiska risker.

  Burning Behaviour Level 4

  Nivå 4 kräver att materialet har en efterflamningstid på högst 2 sekunder och en efterglödningstid på högst 5 sekunder efter exponering för flamma. Denna nivå ger det mest omfattande skyddet vid hantering eller exponering för eld och är lämplig för miljöer där det finns en betydande risk för intensiv och omedelbar kontakt med lågor.

  Radiant Heat Level 1

  EN 407:2004 är en europeisk standard som specificerar prestandakrav för skyddshandskar som är utformade för att skydda mot olika termiska risker, inklusive strålningsvärme. Nivå 1 för strålningsvärme anger den lägsta skyddsnivån enligt denna standard, vilket innebär att handskarna ger ett grundläggande motstånd mot strålningsvärme. Specifikt innebär denna nivå att handskarna kan fördröja överföringen av värme från en strålningsvärmekälla till huden i minst 7 sekunder innan risk. Testmetoden innebär att handskmaterialet utsätts för en värmestrålning och att man mäter den tid det tar för temperaturen på handskens insida att öka med en viss mängd. Handskar som uppfyller nivå 1 är lämpliga för miljöer där exponeringen för strålningsvärme är minimal och inte intensiv, t.ex. vissa allmänna underhållsarbeten i närheten av källor med mild strålningsvärme. Denna grundläggande skyddsnivå bidrar till att minska risken för brännskador vid kortvarig eller lågintensiv exponering för strålningsvärme.

  Heat Contact Level 3

  EN 407:2004-standarden definierar motståndskraften mot värme och lågor för skyddshandskar, med olika prestandanivåer från 0 till 4 och X. Det specificerade testresultatet Nivå 3 i värmekontakt innebär att handskarna kan motstå en medelhög nivå av värmeexponering samtidigt som de ger ett betydande skydd för bäraren. Detta innebär att handskmaterialet testas under kontrollerade förhållanden för att mäta det temperaturintervall vid vilket materialet kan tåla fortsatt exponering innan en temperaturökning på 10°C upptäcks på insidan, vanligtvis på grund av att värme överförs genom materialet. I praktiken innebär nivå 3-klassificeringen att yrkesverksamma som arbetar med måttliga värmenivåer, t.ex. i vissa tillverknings- eller ingenjörsmiljöer, kan vara säkra på att handskarna ger en tillförlitlig barriär mot värme, vilket kan vara avgörande för både säkerhet och komfort under arbetsuppgifter som innebär exponering för värme.

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• PPE Kategori 2

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori 2 avser utrustning som är mer komplex och har en högre risknivå. Exempel på PPE kategori 2 är säkerhetshjälmar, hörselskydd och fallskyddsutrustning. I Europa måste PPE kategori 2 uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett system för kvalitetsstyrning och måste regelbundet kontrolleras av ett anmält organ.