MAPA KRYTECH 582 Handskar

Standarder och märkning

• EN 1149-2:1997

  EN 1149-2:1997 är en standard för skydd mot ljusbågar för skyddskläder. Den fastställer prestandakrav för material och plagg som används i skyddskläder för att skydda mot ljusbågar. Standarden omfattar tester för att mäta ljusbågsmotstånd, materialets brännbarhet och plaggets konstruktion. Möjliga provningsresultat inkluderar godkänt/underkänt för var och en av dessa kategorier.

  Test results

  Performance Tested

  Standarden EN 1149-2:1997 är utformad för att bedöma de elektrostatiska egenskaperna hos skyddskläder, i synnerhet genom att mäta det elektriska motståndet genom ett material, så kallat vertikalt motstånd. Utvärderingen av testresultatet innebär att man fastställer hur väl skyddstyget kan förhindra uppbyggnad av statisk elektricitet, vilket är avgörande för säkerheten i miljöer där elektriska urladdningar kan utgöra en brand- eller explosionsrisk. Testmetoden innebär att en spänning läggs över ett tygprov medan det är inklämt mellan två elektroder, och motståndet mäts vid både höga och låga spänningsnivåer för att säkerställa noggrannheten. Företagen måste ta hänsyn till detta resultat när de väljer skyddskläder för miljöer med potentiella elektriska risker, och se till att materialet har tillräcklig motståndskraft för att förhindra uppbyggnad av statisk elektricitet och skydda mot elektrostatiska urladdningar i flyktiga arbetsförhållanden.

• EN 1149-1:1995

  EN 1149-1:1995 är en europeisk standard som definierar prestandakraven för skyddskläder med elektrostatiska egenskaper. Standarden anger att kläderna måste ha ett ytmotstånd på minst 1x10^5 ohm och en laddningsavklingningshastighet på mindre än 2 sekunder. Testresultaten kan omfatta mätning av ytmotstånd och laddningsavklingningshastighet.

  Test results

  Surface Resistance Tested

  Standarden EN 1149-1:1995 handlar främst om att bestämma ytmotståndet hos material som används för att skydda mot uppbyggnad av statisk elektricitet, vilket kan leda till gnistbildning och potentiella brandrisker. Ett testresultat som anger Surface Resistance Tested bekräftar att tyget eller ytan har utvärderats för sin förmåga att avleda elektriska laddningar, vilket tyder på en nivå av motståndskvalitet som gör den lämplig för miljöer där statisk kontroll är avgörande. Testmetoden innebär att en spänning läggs på två elektroder som är placerade på materialytan och att motståndet mot strömflödet mäts. Hög resistans indikerar att materialet håller kvar laddningar, medan låg resistans indikerar god förmåga att avleda laddningar. Den här egenskapen är viktig i branscher som elektronik och petrokemi, där det är avgörande för säkerheten och driftsäkerheten att förhindra elektrostatiska urladdningar.

• EN 388:2016

  EN 388:2016 är en europeisk standard för att mäta skyddshandskars prestanda mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering). Standarden innehåller testmetoder och prestandakrav för att handskar ska anses uppfylla kraven. Testresultaten rapporteras med hjälp av en serie av fyra siffror, som var och en representerar den prestandanivå som uppnåtts i ett av testerna.

  Test results

  Puncture Resistance Level 3

  Europastandarden (EN) 388:2016 innehåller riktlinjer för bedömning av handskars punkteringsmotstånd, där ett punkteringsmotståndsresultat på nivå 3 innebär att handskmaterialet kan motstå en kraft på mellan 100 och 149 Newton innan det punkteras. Detta resultat är avgörande för att säkerställa att handskarna ger ett fullgott skydd mot punktering när de används i miljöer med måttlig risk, vilket ger användarna säkerhet mot potentiellt skadliga vassa föremål. Testförfarandet för att fastställa detta mått innebär att man mäter den kraft som krävs för att punktera handsken med hjälp av en penna i standardstorlek. Pennan trycks mot handskmaterialet med konstant hastighet tills en punktering uppstår. Den vikt som krävs för att åstadkomma punkteringen registreras sedan som handskens punkteringsmotståndsnivå. För upphandlare innebär detta resultat att handskar med denna nivå är lämpliga för arbetsuppgifter där det finns en betydande risk för punktering, t.ex. hantering av byggmaterial, avfallshantering eller löpande band-arbete med vassa föremål på medelnivå.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level X

  Standarden EN 388:2016, särskilt dess segment som hänvisar till ISO 13997-testet, är utformad för att bedöma skärmotståndet hos material som används i skyddshandskar. Ett resultat som betecknas som "Nivå X" innebär att testet inte har utförts och att produktens skärmotstånd inte kan garanteras.

  Cut Resistance, ISO 13997 Level D

  Skärmotstånd enligt ISO 13997-resultatet under den europeiska standarden EN 388:2016 kvantifierar nivån på det motstånd ett material ger mot skärskador. Den angivna nivån från A till F beskriver graden av skärmotstånd, där nivå A är det lägsta och nivå F det högsta motståndet. Testmetoden innebär att ett rakt blad under belastning appliceras över materialets yta och att den belastning fastställs vid vilken bladet skär igenom med en standardlängd. Denna stränga testning är avgörande för produkter som skyddshandskar eller skyddskläder, där hög skärbeständighet ger bättre säkerhet och hållbarhet i miljöer där vassa föremål hanteras. Att förstå och följa denna standard hjälper till att skaffa lämplig skyddsutrustning som uppfyller säkerhetskraven och ger förväntat skydd för specifika riskexponeringar.

  Abrasion Resistance Level 4

  EN 388:2016 använder en specifik testmetod för att mäta nötningsbeständigheten hos skyddshandskar; handskens material utsätts för sandpapper under tryck för att observera antalet cykler som krävs för att slita igenom materialet. Nivå 4 i den här standarden innebär att materialet har klarat 8 000 cykler innan det har blivit ett hål. I praktiken innebär detta att handskar som är klassificerade enligt nivå 4 för nötningsbeständighet har mycket hög motståndskraft mot genomnötning, vilket gör dem lämpliga för arbetsuppgifter som innebär betydande kontakt med grova ytor.

  Tear Resistance Level 4

  EN 388:2016 är en europeisk standard som fastställer kriterier för bedömning av handskars skydd mot mekaniska faror, inklusive rivhållfasthet. Rivhållfasthetsnivå 4 representerar den högsta nivån av rivmotstånd som definieras i denna standard, vilket indikerar att handskarna kan motstå de mest betydande krafterna innan de rivs sönder. Enligt testmetoden utvärderas handskarna genom att man mäter den kraft som krävs för att riva sönder ett prov av handskmaterialet, och för nivå 4 krävs en kraft på över 75 Newton för att en reva ska uppstå och fortplanta sig. Denna höga nivå av rivhållfasthet är idealisk för användning i miljöer där handskar utsätts för betydande påfrestningar och potentiella skador, t.ex. inom tung industri, byggbranschen och vid hantering av material med vassa kanter. Handskar som uppnår denna nivå ger överlägsen hållbarhet och är viktiga för att garantera användarnas säkerhet i mekaniska högriskmiljöer, vilket förbättrar arbetseffektiviteten och minskar frekvensen av handskbyten.

• EN 13997:1999

  EN 13997:1999 är en europeisk standard för brandspjäll. Brandspjäll är anordningar som installeras i byggnader för att stoppa spridningen av eld och rök. Standarden anger hur dessa anordningar ska utformas, installeras och kontrolleras för att säkerställa att de fungerar väl. Den talar också om hur väl anordningarna ska fungera under en brand, till exempel hur länge de kan hindra brand och rök från att spridas. Testresultaten visar om brandspjäll uppfyller kraven i standarden och fungerar som de ska under en brand.

  Test results

  Cut Resistance Level D

  Standarden EN 13997:1999 för skärskydd klassificerar materialens förmåga att motstå skärsår från vassa föremål, vilket underlättar bedömningen av personlig skyddsutrustning som handskar. En specifik nivå, t.ex. "Nivå D", i denna standard anger att materialet har en måttlig till hög motståndskraft och kan motstå en kraft på 15 newton innan det penetreras. Testet för att fastställa nivåer för skärmotstånd enligt EN ISO 13997 innebär användning av en TDM-testanordning, utrustad med ett rakt blad för engångsbruk. Bladet dras en gång, horisontellt, över materialet och bladets rörelseavstånd efter att ha skurit genom tyget mäts. Den kraft som utövas registreras i newton, vilket markerar materialets nivå av skärmotstånd. Detta test är avgörande för föremål som regelbundet utsätts för risker från vassa föremål, för att säkerställa att de uppfyller säkerhetskraven och skyddar användarna i miljöer som metallhantering och underhållsarbete.

• EN 420:2003/AC:2006

  EN 420:2003/AC:2006 är en europeisk standard som anger allmänna krav för skyddshandskar. Det är en ändringsversion av standarden EN 420:2003, den innehåller alla ändringar eller korrigeringar som har gjorts i den ursprungliga standarden. Den fastställer regler för utformning, konstruktion och testning av handskar för att säkerställa att de är säkra för användaren och andra i närheten. Testerna omfattar mätningar av mekaniska egenskaper, t.ex. nötningsbeständighet, snittbeständighet och rivningsbeständighet, samt för skadliga ämnen, t.ex. ftalater. Standarden innehåller också krav på märkning och bruksanvisningar. Syftet är att säkerställa att handskarna ger lämplig skyddsnivå, komfort och ergonomi och att hjälpa användarna att välja lämpliga handskar för sin specifika tillämpning.

  Fråga oss om standard testresultaten

• CE Märkning

  CE-märkning är en märkning som visar att en produkt uppfyller vissa säkerhets- och miljöstandarder, kallade CE märkning krav, som fastställts av Europeiska unionen. För att få CE-märkning måste ett företag testa och intyga att produkten uppfyller dessa standarder. CE-märkning krävs för många produkter som säljs i EU, bland annat elektronik, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Den bidrar till att säkerställa att produkterna är säkra för konsumenter och miljö och möjliggör enkel handel inom EU.

• Oeko-Tex Standard 100

  Oeko-Tex Standard 100 är ett produktcertifieringsprogram för textilier som delas ut av Oeko-Tex Association. Programmet verifierar att textilprodukterna är fria från skadliga kemikalier. För att få använda märkningen Oeko-Tex Standard 100 måste en produkt uppfylla vissa krav som fastställts av Oeko-Tex Association och som bland annat omfattar gränser för halterna av skadliga ämnen som bekämpningsmedel, tungmetaller och formaldehyd. De textilprodukter som inspekteras och certifieras av Oeko-Tex kan använda Oeko-Tex Standard 100-märkningen på sina förpackningar för att visa att de är fria från skadliga kemikalier. Denna certifiering gäller alla typer av textilier, från råmaterial till färdiga produkter, och är globalt erkänd.

• PPE Kategori 2

  PPE står för "personlig skyddsutrustning". PPE kategori 2 avser utrustning som är mer komplex och har en högre risknivå. Exempel på PPE kategori 2 är säkerhetshjälmar, hörselskydd och fallskyddsutrustning. I Europa måste PPE kategori 2 uppfylla vissa säkerhetsnormer som fastställts av Europeiska unionen, vilket innebär att den måste vara utformad och tillverkad för att skydda användaren utan att orsaka skada. Företag som tillverkar eller säljer personlig skyddsutrustning måste bevisa att den uppfyller dessa standarder. De måste också ha ett system för kvalitetsstyrning och måste regelbundet kontrolleras av ett anmält organ.

• Textilier

  Textilier är material som tillverkas av fibrer, till exempel bomull, ull eller polyester. I Europa finns det regler för hur textilier ska tillverkas, säljas och märkas. Dessa regler fastställs av Europeiska unionen. Dessa regler säkerställer att textilier är säkra och inte innehåller skadliga kemikalier, att de är korrekt märkta och att användningen av vissa farliga kemikalier är förbjuden. Reglerna är till för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet samt miljön. Företag som tillverkar eller säljer textilier i EU måste följa dessa regler.